Önskerubrik 5

Vad skulle svenskar, engelsmän och tjecker kunna lära av varandra? undrar Annannan i Portugal, som hemskt gärna får skriva om vad svenskar och portugiser kan lära av varandra om hon har lust!

Av engelsmännen har jag lärt mej att vara artig och skarp på samma gång. Jag har lärt mej att konversera och konsten att småprata. Jag har lärt mej att kunna starta upp ett litet samtal med vem som helst för att helt enkelt skapa lite trivsel. Jag har lärt mej att ett hem inte behöver vara perfekt och att det kan vara bra för hälsan att gå till puben ibland efter jobbet istället för hem och jaga dammtussar. Att det finns värre saker i livet än att komma försent eller äta bacon till lunch. Och att vara exentrisk och ha egna åsikter om saker och ting anses som en positiv sak. Att en talang ges rum att utvecklas istället för hållas tillbaka eller spridas ut.

Av tjeckerna har jag lärt mej att livet kan fortgå även utan nitisk planering. Att följa impulser och låta känslor ta plats. Jag har lärt mej att man kan låta filosofiska problem ta plats i vardagen. Jag har lärt mej hur socialism och kommunism verkligen sett ut i praktiken och vilken enorm påverkan detta kan ha på varje enskild människas liv. Jag har lärt mej att uppskatta skönhet helt och hållet för skönhetens skull (helt utan att det också ska vara funktionellt och praktiskt som man indoktrinerats av IKEA). Jag har lärt mej att låta livet ta tid, och att vara mer romantisk.

Och av svenskarna, så här på avstånd, har jag lärt mej att uppskatta oerhört rena offentliga toaletter och brist på heltäckningsmattor. Att har man lovat något med en svensk så har man lovat och man behöver inte kolla upp och fråga om och undra om det fortfarande gäller. Att den svenska byråkratin som jag så djupt hatade innan jag flyttade därifrån är extremt praktisk. Man kan ladda ner blanketter hej vilt och ordna med allt möjligt, ju fortare går det ju mindre man faktiskt pratar med en levande människa.

Och engelsmännen, ja de kunde kanske lära sej av tjeckerna att lätta på sin stiff upper lip och av svenskarna att stå för sitt ord och inte slingra sej så mycket bland ordvitsarna och sliriga politiska omskrivningar. Tjeckerna skulle nog, likt svenskarna, kunna lära sej ett och annat om hur man artigt och trevligt konverserar och småpratar från engelsmännen (tjecker och svenskar är förvillande lika på de här området. De är tysta och lite klumpiga och sen när de blir lite på lyset går de alldeles för plumpt rakt på sak. Fortfarande, trots att jag anglifierats en hel del tycker många engelsmän att mitt mest utmärkande karaktärsdrag är raka rör och inget dravel. I en chefsroll ses det dock ofta som positivt, klara besked helt enkelt. Privat får jag anstränga mej att ordvitsa lagom mysigt).

Generellt så tycker jag att svenskar och tjecker är många gånger mer lika, ja europeer mer lika varandra överhuvudtaget och engelsmännen, de är liksom ett ö-folk, lite isolerade, traditionella, med en helt egen kultur. Det är väl det som gör dem så fascinerande.