söndag 15 juli 2018

Matglädje

Jag njuter av mat jag saknat länge, sidfläsk till exempel. Knaperstekt och sprött. Så gott. Samtidigt kikar jag efter engelsk mat här. Walkers shortbread säljs på Ica och Lidl hade engelskt back bacon som är köttigare och magrare än det svenska. Dessutom fanns fläsksvålar som snacks - kan verkligen någon äta dem här?




lördag 14 juli 2018

De små detaljerna

Den senaste tiden har jag kommit på mej med små saker som jag gör här som när jag gjorde dem i England alstrade kommentarer. Ibland tänkte jag att jag var lite egen helt enkelt, men nu börjar jag tänka att jag bara var svensk. Vad gör ni?

Äter lagad mat till lunch. Inte bara en smörgås eller soppa.

Säger hej hej och tack tack. Och ibland när man säger hejdå så säger man istället hej hej hej hej hej heeeeej med extra emfas på slutet.

Går långt, gärna med ryggsäck och matsäck. Och man gnäller inte när man gör det.

Man vet vad alla vilda blommor heter.

Man skulle aldrig få för sej att äta bröd och lasagne samtidigt. Eller matpaj med pommes frites och vita bönor. Man äter liksom med måtta, och måtten för den måttan är inbyggd, man bara vet.

När man blir riktigt arg så höjer man på ögonbrynen och spänner blicken i någon. Är man helt vansinnig himlar man kanske med ögonen efteråt.

Man har hellre bekväma än snygga skor. Fick alltid kommentarer om mina skor i England.

Att sjunga en trudelutt gör man gärna då och då.

Man är himla bra på mysbelysning.

Krukväxter tar man på allvar.

Man har fint och städat hemma och vill ha ordning och ljust. Inga fördragna gardiner. Mönster som krockar.

Kaffe vill man ha ordentligt bryggt och man vill ha det i ett fikarum om man är på jobbet helst.

Man har ganska stor kunskap om troll, vättar, Näcken och Skogsrået

Man kan sova fast det är ljust ute.

Man har en särskild känsla för de första jordgubbarna och den första potatisen. Detta existerar inte i England.

Man kommer i tid. Tidigt till och med. Dagar planeras och organiseras. Det är ofta någon aktivitet involverad. Jag har styrt upp många utflykter och familjeträffar i England för att det liksom faller sej naturligt för mej, inte för att jag så gärna vill. Här är mina vänner mer organiserade än jag. Det är så skönt.

Man har en ganska avslappnad attityd till att kissa utomhus. Min första promenad här så satt det en kvinna och kissade vid promenadstigen halvdold bakom ett träd. Hääj hääj sa vi. Jag kände att nu är jag i Sverige.

fredag 13 juli 2018

Fredagen den trettonde





Hettan fortsätter och sothönebebisarna har blivit tonåringar. De blir ändå matade av mamma titt som tätt. Piper hjärtskärande då och då.

Det här är första dagen egentligen sen jag kom hit som ingenting är akut och pockande. Jag är inne i sjukvårdssystemet, jag har allting praktiskt som jag behöver och om en månad börjar jag jobba. Det är bara EU-kortet som saknas men det är väl inte mycket annat att göra än att ge upp och inte resa någonstans.

Så nu är det bara att sätta igång med resten av livet helt enkelt.


onsdag 11 juli 2018

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön

En och en halv månad är det nu in i det nya livet. Jag har varit mycket ute i naturen och suttit vid en sjö och funderat. Det känns bra att ha haft tid att göra det och samtidigt också komma till en insikt av acceptans av det som varit. Egentligen är det kanske ganska logiskt att vid en stor förändring så kommer även alla andra minnen upp av perioder som har varit jobbiga, de flätas samman och man påminns om sådant man faktiskt hade glömt eller snarare skuffat undan eftersom de nu hoppar fram. Ju äldre man blir ju fler sådana passager har man bakom sej men man har också fler verktyg och erfarenheter att jämföra och hantera dem med. Det finns tid nu att drömma och planera, underligt nog finns det också plats för tankar och oro som jag inte hunnit reflektera över alls de senaste tio åren eller så. Hur ska jag ha det när jag blir gammal, har plötsligt slagit mej, sådana farhågor från någon dyig botten därinne. Det är då man vet att det är dags att fokusera på något praktiskt istället.

Ikväll ska England spela semifinal med sitt multikulturella lag samtidigt som kabinettet faller samman och orden om EU-migranter blir hårdare och mer fördomsfulla. Det ska minsann inte gå att bara hoppa på ett plan eller en färja och tro att man kan komma hit och jobba, sa en minister. Arbetskraft borde snarare välkomnas och att sitta och gnälla över en sådan sak när världen ser ut som den gör är ganska inskränkt. Jag hoppas att de britter som fastnat i det limbo i resten av Europa som jag och många andra befunnit eller fortfarande befinner oss i, får ett fint bemötande, tydliga regler och löften som hålls om pension, sjukvård och rätt att arbeta. Jag ser det inte som att de hoppat på färjan hit för att roffa åt sej något jobb, utan som helt normala moderna människor som blir kära över landsgränser, ser möjligheter och samarbeten, tänker globalt och inte låter vad som står i passet definiera ens värld. Politikerna förtjänar inte någon sådan mer storsint attityd men de som sitter emellan gör det.