onsdag 30 november 2011

Save our pensions!

Idag har det varit stora strejker över hela England mot nedskärningarna som fortsätter att drabba främst den sociala sektorn. Så här såg det ut idag på eftermiddagen vid Barker's Pool:
Pensionerna är redan bland de lägsta i Europa. Själv får jag ingen alls om jag inte börjar spara snart. Å andra sidan läste jag i Aftonbladet att jorden är sex grader ifrån domedagen. Man får väl ha roligt när man kan, sedan väntar Carema och jordens undergång. Jag köpte jättefina Christmas Crackers idag. Det var väl trevligt. Julgranen är också fin.

The Tree Amigos säljer julgranar från vårt grannland i väster

November

Så är den då äntligen slut, den gråaste, blötaste, mörkaste månaden på året. Fast den har varit ovanligt varm och trivsam iår. Jag har tagit det lugnt och varit ledig en del, och ändå hunnit både julklappsshoppa och flyttpacka. Det blev ny lägenhet istället för solresa, och det var inte dumt det heller.

Ännu blommar några tappra varelser. Nästan alla löv är borta nu.
En ros som aldrig fick slå ut
Och en som envist håller sej kvar kanske ända in i december

Salong med attityd

Nån som vågar klippa håret här? Salongen har en helt egensinnig inredning och personal. Kanske nästa gång ...

tisdag 29 november 2011

I adventstid

Elin%20Eriksson%20om%20sin%20sv%C3%A5ra%20uppv%C3%A4xt

En otrolig berättelse.

"Det är kunden som väljer"


Denna förklaring hamnar i kategorin "konstiga och korkade".

Själv hade jag röda joggingbyxor större delen av min barndom. Helst ville jag vara naken. Det passade sej ju inte alltid. Men jag försökte. Jeans använder jag fortfarande mycket sällan. Himla obekvämt. Och borde inte tjejernas jeans vara större än killarnas om det nu ska vara nån som helst skillnad? Jag fick höfter när jag var en tio sådär. Det är så dumt att jag nästan faller ihop av trötthet. Och det värsta av allt är att det kanske är sant som en annan person säger i programmet: Killar lär sej att ta plats, och tjejer lär sej tidigt att INTE ta plats. Inte ens i sina egna byxor, får man vara riktigt som man är.

Reporten gör för övrigt ett bra jobb. Heja Plus!

Färg och form

En glimt av ljus i november. Högt uppskattat. Håll er kvar, fina löv!

måndag 28 november 2011

Ensamhetens lov

Särskilt många som går promenad i storm och regn, det är det inte. Och i detta myllrande land så blir ensamheten så påtaglig, tystnaden så öde. Det är melankoliskt på ett härligt sätt.


Tre ensamma bänkar 


Spårvagnsmorgon

Från gråaste dimma till ljuvaste ljusblå höstsol inom en timma. Jag älskar spårvagnsmornar.
Crystal Peaks, tidigt, tidigt


Park Hill

Köpa lunch i stan
Framme!

söndag 27 november 2011

I väntan på ... Kalle Anka?

Jag funderar på detta med advent och den totala masshysteri som råder i varenda svenskt TV-program där det absolut ska stå en ljusstake med ett ljus tänt på bordet och det ska adventspysslas i alla program som det möjligen går att klämma in pyssel i. Ingenstans nämns någon religiös betydelse utan det är bara jul och mys för hela slanten. Ändå går många svenskar i kyrkan på första advent, som enda gång på hela året, bara för att det liksom hör till. Och det är lag på att sätta upp sin elektriska IKEA-ljusstake i fönstret just på första advent och ingen annan dag. Jag skulle tro att de som tycker att detta är väldigt viktigt inte är särskilt religiösa utan mer väktare av ordning och lydnad och värnar om att man inte ska sticka ut i mängden. Jag kan gott förstå att man firar jul utan att vara kristen, julen har så många andra historiska seder och bruk knutit till sej. Men advent?

I England, som är ungefär lika sekulariserat som Sverige, finns det ingenting av det där. Vill jag fira advent idag får jag antingen söka mej till de djupt religiösa eller tyskarna, som har liknande traditioner som oss med glögg och ett litet partaj. Just advent är ju så laddat; advent kommer från latinets adventus som betyder ankomst. Vem som ska komma? Inte är det Kalle Anka och jag är ganska säker på att det inte är Tomten heller. Det är ett intressant fenomen verkligen. Det är som att fira någons födelsedag som man inte känner. När jag tänker efter så är det ganska vackert egentligen.

Kanske är det bara väntan, hyllningen till att vänta, även om den är tom, som betyder något och som vi behöver. Jag tänker på den tomma medaljongen i Pilgrim på Havet och på damens ask i Från Sverige till Himlen, den som innehöll allt och ändå ingenting. Fylld av längtan.

Och i brist på annat så panikbakar vi pepparkakor och städar och köper glögg och har brandfarliga mossfyllda ljusstakar. Kalle Anka är kanske bättre än ingenting.

Grön advent

Att det är grönt i England är inte så konstigt, men att det är grönt i Skandinavien är lite lurt. Vi får väl se hur det bir med snön iår! Jag slipper den gärna.
Jag hittar inga tillräckligt tjocka ljus till min adventsljusstake så det får bli en gammal bild och lite julpynt från granen, för den är minsann redan uppe! Ska det hinna sjunka in att det är jul får man börja i tid.

Innan pyntet, emedan upprullande av små ihopsnodda julgransljus och funderingar över varför jag inte lade undan dem snyggt och ordentligt förra julen istället för att trycka ihop dem i kartongen ...


Romance

Oerhört roliga klipp med Filippa och Benjamin. Det där med romance är inte alltid enkelt. Och ska man ta med tacos eller plättar till BB?


lördag 26 november 2011

Storm, julstök och storkok

Idag har varit en produktiv dag. Jag vaknade tidigt, läste jultidningar och drack flera koppar kaffe i sängen. Diskade, tvättade och strök kläder. Maken bjöd sen på trerätterslunch helt oväntat.
Efterrätt, chokladkaka med apelsin och kanel
Efteråt gick jag en långpromenad och matade ekorrar.
Tog sen fram en hel del julpynt i nya lägenheten.
Passade också på att laga en hel del mat för ett par dagar framöver. Canneloni, köttfärssås och revbenspjäll finns nu i kyl och frys. Nu viner stormen utanför fönstret, en riktigt höststorm. Det är mörkt, tjockt och kolsvart mörker. Inte en enda adventsljusstake lyser i något enda fönster. Jag känner mej mycket svensk och lite vemodig. Imorgon stundar jobb och sen semester. Det känns väldigt konstigt att det nästan är första advent. Jag hinner inte med och tiden går för fort. Jag börjar bli gammal. Imorse kom jag på mej själv med att stryka min pyjamas. "Nej, jeans och pyjamasar behöver man inte stryka, det är bara pensionärer som gör sånt", sa jag en gång till en klient jag skulle hjälpa med strykhögen. Det var fem år sen, men känns som en evighet. Det känns för övrigt mycket trevligt att sitta i en pyjamas med pressveck klockan halv tio en lördag kväll. Här blir det minsann inga vilda partyn. Istället denna film:

Färgklickar

En och annan naturlig färgklick lyser ännu upp denna gråa månad. Annars finns det ju en hel del hysterisk julbelysning.


fredag 25 november 2011

Something old, something new


Nya nycklar. Ny gata som ska bli hemma. Samma gamla tummade böcker på nattduksbordet.

torsdag 24 november 2011

In my new neighbourhood



Stora hus. Tegeltak. Lugn. Ro. Mycket träd. Stenmurar.

Det är mörkt när man vaknar och mörkt när man går hem

Julstämning på stan. Mörkret blir tätare och tätare. Vackra fontäner och ljus lyser upp. Men helst av allt vill man hem bara, fortare än kvickt.


Sheffield city centre, 5 o'clock.

onsdag 23 november 2011

Hur ska man pynta julgranen i år?

Det börjar bli dags att tänka på julgransprydnader nu, även för laglydiga svenskar. Jag tänker mej dock att de flesta svenskar är ungefär som jag själv när det gäller julgranssaker, att man har en låda full med gamla prydnader  som man hänger upp varje år ungefär på samma sätt. Här är det ganska vanligt att man byter tema varje år. Kanske köper en rosa gran istället, eller ett spretigt silverträd. Bara röda kulor och rosetter, bara silver, bara lila nallar och tjockt svart glitter, små paket och glasprismor, änglar och hjärtan, det tar aldrig slut. Jag har tittat på julpyntet i nästan alla affärer nu och nästan lika roligt som att titta på själva pyntet är det att lyssna på engelska väninnor i övre medelåldern diskutera årets tema hemma. Ibland ringer de mannen och undrar vad han tycker också. På John Lewis stod en välklädd kvinna i päls och tittade noga medan butiksbiträdet provhängde upp olika sorters vita kulor i en snösprejad gran åt henne. Sådant tycker jag är roligt, detta att ta sej själv och sina behov på så stort allvar och bara vältra ut det på hela omgivningen. Butiksbiträdet tyckte väl att det var så lagom roligt. Det verkade bli en väldigt vit gran. Hursomhelst, jag har lagt märke till lite spännande trender iår som är mer eller mindre nya:

Fåglar. Det ska vara fåglar i granen. Små runda rödhakar i filt, tjusiga fåglar i metall med färgglada fjädrar, pingviner eller isiga ugglor med glitter. Kottar, svampar och lurviga snöbollar kan man ha till.

Blommor och frukt. Frostiga rosor, guldpäron, söta små röda äpplen, skimrande kronblad, hela granen kan bli en trädgård. Känns ganska underligt tycker jag.

Stickat och skandinaviskt. Förutom halmen så är det skandinaviska julpyntet nästan identiskt hemma och himla trendigt iår. Det är stickade hjärtan och typiska nordiska mönster. Ett danskt företag, Livingly, syns lite varstans som säjer dekorationer i papp som man gjorde i skolan på lågstadiet, fast dyrt.

Nåja, min egen gran är redan trendigt skandinavisk så några andra trender anammas inte.

tisdag 22 november 2011

Botanical Gardens i november

Varje årstid har sin charm, men novembers kan vara svår att hitta. I Botanical Gardens, där hittade jag den.