Kön ringlade sej i god tid utanför Westminster Cathedral och nyfikna förbipasserande stannade upp och undrade 'vad är det för nånting här ikväll?'.
Nästan alla besökare är svenskar men många har, liksom jag, tagit med sej sällskap som inte vet sådär särdeles mycket om svenska seder och bruk. Och jag riktigt känner hur det ligger i luften, att titta, det här är det finaste vi har, det här är nånting riktigt speciellt, vänta bara, så ska ni få se. En högljudd dam med stort sällskap på raden bakom mej deklarerar just detta. Och jag tänker att det är jättevackert, det är det verkligen, men också lite underligt och nästan smärtsamt högstämt - ja, det är nästan så att jag sitter och hoppas när operasångerskan piper och krystar fram 'Giv mej ej glans, ej guld, ej prakt', att vad härligt förlösande det vore om nån vevade igång och rev av nånting sånt här:Men samtidigt så är jag väldigt glad och tacksam för att det går att sitta såhär en kväll i december i sitt nya land och titta på fullvuxna karlar i nattlinnen, och höra den katolske engelske biskopen yttra sin glädje över att de får ta del av vår ljusa tradition. Lite mer sån inställning skulle det vara i mitt eget hemland, tänker jag.
8 kommentarer:
Jag har varit Lucia i St Paul's katedral, Svenska kyrkan och pubben Harcourt Arms samt tärna i Southwark och Westminster katedralerna men den jag gillar bäst är de i Svenska Ulrika Eleonora kyrkan.
Det blir så litet och intimt där medans de stora katedralerna kanns lite kyliga, stora och tomma, samt jul och lucia för mig är varma och jordnära inte högtidliga och stela.
Men oavsett var man kollar på lucia så älskar jag det.
Fast den mest minnesvärda var väl pubben då det börja brinna i mitt hår ;)
Hoppas hela Lucia och London svängen var trevligt.
Intressant att få ta del av detta:-) och kul med en Londonsväng i juletid.
Oj, jag visste inte att det fanns så många luciafiranden! Det verkar jobbigt med bränt hår :)
Jag var förstås nöjd med att få se ett luciatåg på riktigt överhuvudtaget, det har jag nog inte gjort på en 4-5 år, men lite stelt var det :)
Jag kan hålla med om att det kanske blir lite väl stelt :) Var på Lucia i NY och det var vackert, och eftersom man saknat Sverige så mycket osv blev det smärtsamt högtidligt :)
Trillingnöten, jo ens egna förväntningar och hemlängtan trissar nog upp högtidligheten ytterligare :)
Å. Den enda lucia jag upplevt här är när svenska klubben trummat samman de förhoppningsfulla telningarna. Och lucia med elljus och falsksång och snubbel är bara gulligt om det är ens egna ungar. Om ens då.
Det ska vara rena vackra röster i stämmor och gärna i högtidlig byggnad. Då bryter jag nästan samman, men det är det värt.
"Aromatisk tinktur" heter det som man köper på det som förr hette Apoteket och som ger glöggsmak åt valfri lämplig vätska. Det är alltså vad du ska be någon att skicka eller ta med sig!
Annannan, då hade du gillat Luciatåget i Westminster, de sjöng väldigt vackert och i alla möjliga krångliga stämmor :)
Men nåt litet snubbel och elljus hade piggat upp tycker jag förstås. Men jag har heller aldrig förstått mej på luciatåg med folk som inte kan sjunga (jag menar inte barn, där är jag förlåtande), det är väl det som är själva grejen?
Jag hoppas att mamma antecknar glöggessensen :)
Skicka en kommentar