En trevlig afton på teatern blev det ikväll så här två nätter före jul: Me and My Girl. Det var en enkel kärlekshistoria om en arbetarklassgrabb från London som plötsligt upptäcker att han egentligen är född Lord i en fin familj, men hans förnäma släkt vill inte att han tar med sej sin enkla flickvän till godset (därav citatet ovan). Men förstås så blev det ett lyckligt slut och mycket sång och dans och härliga 40-talskostymer fram tills dess. Det här är det hurtiga finalnumret, från en äldre uppsättning:
4 kommentarer:
Tack Anna för en otroligt rolig julklapp i förväg:-)
Vad mysitg att gå på sånt! Har inte gjort det sen jag fick barn för tre år sen! Dels för att makens svenska inte är så bra så att se en svensk pjäs i Sverige är ganska uteslutet :p Ha det gött!
Men en musikal är väl ganska lätt att hänga med i? Det gick iallafall bra för mor (som dock naturligtvis är OERHÖRT bra på engelska :))
Fast ordvitsarna, jisses, de fattade jag knappt själv heller.
Jaa, tycker jag vsr riktigt duktig att fatta Cockneydialekten t o m;-)))
Skicka en kommentar