Jag ångrar ibland mitt val av utbildning och jobb. Jag önskar att jag hade satsat på ekonomi, eller nåt annat yrke med mer status. Jag kan känna mej så sliten att tanken på att jag skulle jobba inom vården i nästan 40 år till känns helt och hållet omöjlig.
Samtidigt så tror jag att saker och ting sker som de gör av anledningar som man kanske förstår senare.
Jag vill inte ägna särskilt mycket till tid att ångra saker. Och när jag verkligen vill göra något, så gör jag oftast det. Blir det fel så har jag åtminstone lärt mej nånting.
7 kommentarer:
Varför just ett yrke med högre status ...? undrar jag.
Det skulle hjälpa att få lite mer betalt och ja, uppmärksamhet för allt hårt arbete och övertid, mest det. Det är så många som tror att det är en picknick att ta hand om andra människor när det egentligen är oerhört svårt och väldigt krävande, och lönen speglar verkligen inte hur mycket utbildning och erfarenhet man faktiskt behöver. Då kan jag önska att jag var jurist i fin kostym :)
Förstår precis. Tänkt mer och mer i de banorna när jag blev äldre. På kliniken inom cancerdiagnostiken så fick jag och en kollega mer och mer ta "över" en del av specialistläkarnas diagnostikarbete, vi fick mandat tror jag det kallades och körkort på det. Fanns de som menade man skulle känna sig "mallig" som fick sååå svåra uppgifter, varför då???? Om något fel skulle inträffa var vi ensam ansvariga i domstol t ex, till skillnad från om VI lämnade över något till en med lägre utbildning då hade vi ansvaret för den personen också enligt lagen. Ja underliga är sjukhuslagarna. Men, vi hade inte lönen, trots lång utbildning till master inom biomedicinsk laboratorievetenskap plus några år till i medicin, dessa läkare hade ca 120000 i månaden, vi knappt en fjärdedel om ens det och dessutom blev det väldigt mycket stress, ja fullständigt jagade blev vi, att hinna med allt detta extra arbete och sedan heltid med vårt egna arbete som innebar tusentals olika patientanalyser. Problemet i alla år är att patienter fortfarande har någon sorts tro på att doktorn tittar på dem och "ser" vilka sjukdomar som huserar därinne. Allt arbete i kulisserna är ointressant och många gånger okänt. En gång när jag utbildade mig gjorde jag det av lust och glädje, detsamma säger samtliga kollegor, aldrig kunde vi tro att orättvisorna var så enorma, och kämpat har vi gjort men helt lönlöst har det varit, snarare har det blivit sämre. Och att det är livsviktigt, ett sjukhus skulle krascha inom en halvtimme om vi kastade in nycklarna. Och alla yrkesgrupper är viktiga, om städpersonalen kastar in nycklarna så får det stora konsekvenser också men inte lika snabbt.
Blev engagerad:-) när jag tänker, för det var väldigt stressigt att hinna med familj och hem och lite socialt liv med så långa arbetsdagar. Där var det skillnad för de med 120000. De kunde resa sig upp mitt i arbetet, säga, du får ta över, jag glömde lämna nycklarna till städerskan som kommer snart till vårt hus!!!De bokade resor kors och tvärs vid några dagars ledighet, vi däremot fick sällan ledighet beviljad för man kunde inte undvara oss..... De kunde också spela golf när patienten väntade, de hade plötsligt känt för en semesterdag...
Ja, att jobba med människor är verkligen inget statusjobb, tyvärr, trots att alla behöver "oss" av olika anledningar (om det är utbildning, sjukvård etc)...det är konstigt tycker jag!
Det är bra att inte ångar för mycket :) För gjort är gjort. Det är bara att gå vidare och göra bättre nästa gång!
Trillingnöten: Visst är det synd att det är så!
Mamma: Enda sättet att överleva en lång karriär i vården är att spela lite dum ibland :) Annars fär man göra allt stressigt skitjobb.
Det är så sant Anna, smart vid anställningsintervjun;-) sen bör man nog bli lite "dummare":-). Jag menar att alla som har lång utbildning, som kostat oss mycket i både tid och pengar, vi har lika mycket studieskulder, ska ge någon rimlig utdelning med vettig lön. Men då ska man inte jobba med människor utan döda ting tydligen. Tänker också på de duktiga och bra människor som finns inte bara i vården utan i skolan t ex. Att ha 28-30 elever varav fem kanske har diagnoser som ADHD m m, det är en helt orimlig arbetsbörda som Björklund säkert inte har en susning om.
Skicka en kommentar