Där ligger den lilla ön och väntar. Vad är det som är så bra med den att jag lämnar Östersjön mitt i den finaste grönaste sommarskruden och frivilligt flyger mot heltäckningsmattelandet och de tjocka regnmolnen? Man måste se det från den ljusa sidan. Det finns crumpets där. Det finns ordet PLEASE. Det finns inga läskiga öde milsvida granskogar. Det finns inga huggormar i parkerna. Det finns inte en enda mygg. Det finns affärer som har öppet hela nätterna. Man slipper skära sej i fingrarna när man girigt bänder upp kräftklor. En normal lunch kostar inte 100 spänn. Det finns inget Systembolag. Folk har good manners i största allmänhet. Engelsmännen ser inget positivt med stugor utan el och vatten. Dom vet inte vad T/C betyder. Jag kan titta på Gilmore Girls, Desperate Housewives och The Hills varenda vardag. Det finns pubar istället för pizzerior dit normala människor går i blandade åldrar alltså inte bara alkisgubbar över 50 år i skinnväst. Det finns spårvagnar med söta konduktörer. Och så finns det en framtidstro och individualism och ett större spektrum av personligheter som man kan spränga till ännu flera bitar om man vill.
Det finns inga IDkort. Engelska folket har gjort uppror mot dom trots miljonbelopp satsade av regeringen. Sånt är fint. Och så finns det Yorkshire tea. Bara en sån sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar