Just det, den dagen är det. Jag har inte märkt nåt särskilt av den ... Sheffields kommun har inte anordnat så mycket som en biblioteksträff med en feminist. Jag har tillbringat dagen med att städa, laga mat och handla. Inte så revolutionärt. Å andra sidan, kan man tänka, skulle det inte vara mer feministiskt om varje dag var en jämlik dag, istället för att männen har 364 internationella mansdagar av högre löner och mindre städning och vi en dag när vi sitter och är tacksamma för att vi har rösträtt och tycker synd om kvinnor i andra länder (jo för vi är ju så framåt här i väst). Nej, kvinnodagar har jag lite då och då i vardagen. Som igår när jag ägnade mej åt schlager medan karln strök två veckors tvätt. Ja, på den nivån har man hamnat. Jag skulle nog inte göra suffragetterna särskilt stolta. De som satte livet till för att England skulle få rösträtt 1918. 1918 ... Det är inte ens hundra år sen! Men jag får väl fortsätta i det lilla, förhoppningsvis finns det modigare och argare kvinnor än mej som kämpar för viktigare saker än att sluta med det som Gudrun Schyman kallar för "vård av frisk man i hemmet".
Jag har även blivit lite förvirrad angående när det egentligen är Mors Dag. I Sverige den 31 maj enligt en snabb sökning på Internet, här i England den 22 mars. Jag har hursomehlst köpt ett kort nu, för i maj är dom ju borta här. Mor, du får välja själv vilken dag som passar dej bäst ...
1 kommentar:
Hej älskling! Det är så fina kort i England så jag vill gärna ha dem. Och så är det så nära min födelsedag så det passar bra att fira två gånger:-)i vårtid. Sen i maj har jag nog glömt nu när min egen mamma inte finns här. Var sista förra Mors Dag.
Puss
Skicka en kommentar