Ja, nu är vardagen tillbaka. Slut på taxi till jobbet, korta arbetspass och julfester. Slut på pyntade stadsgator, tomtegröt och julkalendern. In kommer tandläkartider, personalmöten och veckohandlingar. Nästa chans att få ha långklänning på sej blir väl ... nästa nyårsafton. Visst är det tråkigt? Jag har alltid avskytt januari månad mest av alla årets månader. I år känns det värre än vanligt. Det är nästan så jag funderar på att sluta fira jul för att det är så tråkigt när det är över. Lite så känns det med Sverigebesök också. Det börjar bli enklare att leka att jag bor här och alltid har gjort det, än att uppleva känslan att vara riktigt hemma och se den gå över.
Jag tittar naturligtvis på Året med Kungafamiljen på Svt.se. Det är alltid intressant. Victoria stoltserade i burka. Carl Philip körde racerbil. Silvia tyckte det var jättefin att alla invandrarna konde gå på banken i samma hus som polisen väntar på dom i Portugal. Madeleine gjorde ingenting alls. Kungen själv hade en ovanligt framträdande roll denna gång. Och han verkar extra avslappnad och skojfrisk. Han passade bra bland scouterna. Kungen skulle nog ha blivit idrottslärare. Han pratar vansinnigt knackig engelska och ser inte alls nöjd ut i kostym, lyssnades på portugisiska tanter i sjalett OCH hatt bröla någon slags välkomstsång. Men för Silvia är naturligtvis allting "oonderbar".
Det är ju skönt att vissa saker är konstanta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar