Något mycket ovanligt i mitt obekväma arbetstidsliv (som i England kallas osocial arbetstid - en inte helt ointressant skillnad) har inträffat - jag är ledig på en lördag. Jag känner att jag borde fira detta med att göra nåt speciellt, inte bara diska och stryka kläder. Jag har ingen lust att shoppa, för detta års rea är verkligen inget att hänga i julgranen. Utplockade gamla lagerrester som fortfarande är ganska dyra - nej tack. Lite biosugen är jag. Eller museumsugen. Vi får se.
Tills dess underhåller jag mej själv genom att tänka på Coolio. Ulrika fick stanna kvar i Big Brother, och hon blev inte överlycklig att få stanna kvar med Coolio i huset istället för att se sin man (hon pratar bara om att hon saknar sin man men hon har ju en massa barn varav ett e typ en bebis, eller?). När alla andra tröstade Ulrika sköt Coolio in med ett "you should date a black man, woman" av okänd anledning. Sen gick han och diskade, för första gången på två veckor. Med sin lilla flät-tofs, haltande gång och konstanta tjabbel diskade Coolio iförd gula diskhandskar. Detta var en syn, och alla hans housemates tittade på honom och sa unisont "WOW Coolio du DISKAR ... för första gången!". En förnärmad Coolio svarade då: Det är inte alls första gången. Jag har visst diskat. Men jag diskar bara när alla andra sover". Det är skojigt med en vuxen man, sexbarnsfar dessutom, som på fullt allvar använder sej av denna Lotta på Bråkmakargatan argumentationsteknik. La Toya hade mycket förvånande ett litet samtal med Coolio, då hon viskade (fast hon viskar alltid, så det kanske inte har så mycket vikt): Alla hatar dej Coolio. "Det skiter väl jag i", sa Coolio då.
Någon som tittar på De Halvt Dolda? Tyckte andra avsnittet var bra. Lite synd på övertydligheten att nazisten ska vara så hysteriskt snäll bara för att vi ska fatta. Och att alla vuxna är så helt utan koll. Hade varit skönt med en ett helt normal vuxen människa i serien. Men jag rekommenderar alla att se den! Har man börjat så måste man fortsätta, det är en så ödesmättad stämning och man bara måste få veta hur det går. Vilka får leva, och vilka dör. Jag gissar på att David, den lilla killen dör. Och kanske Ragnars pappa. Och nazistens mamma. Jag tror inte att han dör, det känns som att han är berättelsens kärna och budskap på nåt sätt. Abbes barn får kanske leva. Varför visa samma sak två gånger? Ah, men då dör säkert hon istället. Och Abbe inser hur han tagit henne för given. Ska bli intressant och se om jag har rätt!
Ser också fram emot Jonas Gardells egen dag på slottet ikväll. Läs gärna denna krönika på Expressen. Jag håller med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar