The end of the yule

Idag har jag firat lite Epiphany (trettondagen) iklädd min schyssta lila Primarktröja i min ensamhet. Ja, helt ensam var jag inte för när jag dök upp hos min klient sa hon "nejmen titta, du har klätt dej lila för Epiphany". Jag hade ingen aning om detta men spelade med, det vore roligt att vara en sån som har koll på sånna saker.

Julsakerna rök igår, jag är lessen Nanna. Du kanske kan hålla detta hemligt för känsliga personer. Julsakerna åker fram tidigt hos mej, och bort med en hast. Det är som när man slänger gamla kärleksbrev, det ska ske snabbt och skoningslöst, annars blir det för jobbigt (Nu upprör jag säkert någon som aldrig skulle slänga kärleksbrev men jag gör sånt. Raderar sms, telefonnummer och slänger foton hej vilt). Jag skulle annars frestas att ha jul jämt. När jag var liten lekte jag med krubbfigurerna tills augusti.

Sorgligt var det trots allt, särskilt att kasta pepparkakesläden. 30.Nov.2008 - 05.Jan.2009 R.I.P.

Och julsakerna ser så lessna och undanskuffade ut i sin lilla låda. Ack, ack. Bara 11 månader tills det är dags igen!

Big Brother uppdatering: Ulrika är arg på Coolio för att han äter kyckling TVÅ gånger om dan. Alltså tror han att han är boss i köket eller och kan äta vad han vill, menar Ulrika. Coolio verkar skita i det och rappar WHERE'S MY CHICKEN Y'ALL! (han pratar alltid väldigt högt) och berättar kryddade historier om sina sexuella eskapader som en tolvårig little black boy in da hood. Han har också sjungit Gangstas Paradise flera gånger, alla stämmor inkluderade inklusive instrument och kör. Låt oss säga att Coolio är bra på sin egen rap, inte så mycket på att sjunga melodi. Det gror en växande irritation hos hans housemates. Men det är sjukt bra TV.