Här i Sheffield är det strålande sol, 20 grader såhär på morgonkvisten och blå himmel. Vi får hoppas att det inte blir regn i Stockholm. För nu äntligen, så blir det bröllop. Sällan har jag sett en så lyckligt leende person som kronprinsessan. Hon ser också förvånansvärt lugn ut. Jag minns att när chauffören inte riktigt hittade till kyrkan och bad om instruktioner så dog jag nästan av ångest bak i bilen på min bröllopsdag. Victoria ska ju åka runt i hela Stockholm med JAS-plan över huvudet. Det skulle jag tycka vore ganska stressande. Hon är väl van, men jag förstår att Daniel vill hålla henne i handen. Det fick jag för övrigt göra med min make också, så att han inte skulle svimma. Stenkoll, får vi ha, vi kvinnor.Semesterdag 8: Titta på bröllopsfoton. Bröllopsvideon. Städa. Blir rojalist och nationalist för en dag och tycka att Sverige i juni är det vackraste som finns och att den blågula flaggan är alldeles outsägligt rörande när barn i blomsterkransar viftar med den. Och den här sången sen:
Du som ser ut som du har någon kär,
så våga att visa hur lycklig du är.
Ta vara på stunden så mycket du vill,
så stannar den kvar lite till.
Du kanske tvekat att sagorna finns,
hur kan det va möjligt att plötsligt bli prins?
Men strunta i att undra hur just det går till,
för du har ju fått den du vill!
Jo, det är sånna känslor man får fokusera på när man går här i ett treårigt äktenskap och plockar strumpor och diskar den där ingrodda grötkastrullen. Den där stunden, den behöver räcka himla länge. Och då kanske det puffar på lite extra om den kryddats med JAS-plan och båtar i parad, och ja, en sån där ljuvlig sång av två blomsterprydda elva-åringar. Kanske, det vore roligt att få veta. Men grattis, huromhelst, till det kungliga brudparet och alla som vågat gifta sej en gång, lovat det omöjliga och älskat i det vardagliga.
Avslutningsvis ett engelskt citat:
Ett äkta par som har levt ihop i 25 år utan ett ont ord avslöjar en brist på livlighet och temperament som man annars beundrar endast hos får. - A. P. Herbert
3 kommentarer:
Vilka minnen! Och så vackra ni var! Och är! Där förstår jag Silvia precis när hon fäller en tår. Det är så nära med ens barn. Det närmaste.
Jag har inte sett en minut av alla kungaprogram som gått, vet inte ens hur länge de gått, hur det ser ut i stan har inte gått att undvika. Idag tänker jag se bröllopet, har bestämt det hör till allmänbildningen;-). Vi tänkte först vara i stugan där det är TV-fritt men ändrat oss. Så jag blir väl rojalist för en dag med och pappa, blir tillfrågad nu precis, han blir mer och mer republikan men idag även han rojalist och igår satt han som klistrad framför konserthusprogrammet som jag inte såg. Citatet det sista var väldigt intressant:-) och även allt annat du skrev. Puss mitt hjärta<3<3<3
När jag ser bröllopstårtorna hajar jag till och flyttas tillbaka samtidigt som det känns som nu. James glömde jag när jag kommenterade förut om alla duktiga människor runt er, att han kunde göra så fina tårtor.
Ja Daniels tal lär man väl aldrig få uppleva i egna livet;-) men håller med att far din var bättre än kungen och så talar far din dessutom en utmärkt engelska och är väldigt tydlig när han talar och står inte och viftar hit och dit och gör konstiga miner. Inte när han håller tal i alla fall;-)
Skicka en kommentar