Den regnigaste sommaren på hundra år, är en av nyheterna ikväll. Dessutom blev det bara 399 soltimmar. Det är bara någon timme om dagen.
Igår satte vi på värmen i huset och jag sov i fleecepyjamas första gången för säsongen. Sommaren var inte bara kort, den var inte alls. Rönnbären lyser röda där det ganska nyss var rosa körsbärsblom. Det finns rönnbärsträd nästan överallt, blandat med fruktträd - någon måste ha planerat detta så att det blir lite fägring både vår och höst. Igår väntade jag över en timme på min lilla by-buss. Det var dåligt väder och då bytte de helt enkelt ut en av de vanliga bussarna mot en dubbeldeckare nästa timme. Förvisso sur både på in och utsidan kunde jag inte låta bli att le åt det ganska charmiga resonemanget. Dessutom, om man sitter högt upp på övervångingen kan man skamlöst glo in i folks fönster. En massa katter, böcker, rengöringsmedel, ölflaskor, figuriner och torkade blommor. Ibland någon liten unge som glor tillbaka.
Det har blivit kallt nog för att använda alla mina sjalar igen, alltid något! Och skafferiet är fullt av te. Men så snabbt det blev höst. Jag väntar fortfarande på sommaren.
3 kommentarer:
Bra jag köpte mössa idag då,-)
Jag har också väntat hela sommaren. Och nu slagit igång värmen.
Den kom nog inte. Bara lite. Några dagar i taget.
Nu är det mörkt igen.
Mamma: Ja, kan behövas :)
Cecilia: Mörkret är det värsta!
Skicka en kommentar