Det här blir ett kort inlägg. Jag här nämligen inga syskon. Däremot har jag ett par barndomsvänner som jag känner närapå är som syskon, även om vi inte ses så ofta nuförtiden. Sånna som man gått över bron till lekis med och gungat med på gården.
Det är ingenting jag tänker på särskilt ofta, att jag inte har några syskon. Men folk frågar ibland hur det är att vara ensambarn, men det är ju svårt att svara på om man inte har nåt att jämföra med. Och titt som tätt får man beskyllningar av slaget 'Du är ett typiskt ensambarn!', av maken till exempel.
Många av mina närmaste vänner under skoltiden var också ensambarn. Lika barn leker kanske bäst?
4 kommentarer:
Ofta var andra barn här hos hos, vardag som helg, föräldrarna verkade inte sakna dem alltför mycket;-)och ofta sov de över här och var med på våra helgutflykter. Fördelen var ju att ibland ville du vara själv och då var det lätt att lösa:-). Finns nog både fördelar och nackdelar men vet inte om jag tycker mina storebröder varit sååå stor tillgång:-), fick mest anpassa mig och den ene tog och tar en alldeles oerhörd plats så det fanns inte utrymme för någon mer. Inte så kul heller. Jag och min andre bror var alltid tysta vid middagsbordet t ex, ja pappa med medan två pratade;-). Du har i alla fall blivit världens trevligaste, generösaste, omtänksammaste och mest mogna och kreativa person jag känner:-)
Ja, visst är det skumt att få den frågan när man faktiskt inte vet! Jag är själv uppvuxen som äldst i en syskonskara på 7. Har ingen aning om hur det är att INTE ha syskon:) Fast jag vet att jag ibland önskae att jag kunde få vara ifred och slippa hjälpa till alltid :)
När jag läser din kommentar Trillingnöten så tänker jag på en kollega som växte upp i en 13-barnsfamilj. Vi tyckte det var intressant, det tyckte inte hon, hon sa hon hatade folk;-) och stod inte ut i vår eminenta grupp heller inom immunologi dit hon blev "headhuntad". Hon var så trött på folk så hon sökte sig ett ensamarbete;-), väldigt duktig kommer jag ihåg hon var så vi försökte övertala henne att stanna.
Wow, så många syskon! Det har jag svårt att tänka mej hur det skulle vara.
Skicka en kommentar