Joe to win!

Elton John-tolkningen som till och med gjorde Simon Cowell lyrisk ...



Han förtjänar att vinna tycker jag!

Första Advent 2009

Glad advent! Här i Änglandet en diskret högtid och inte associerad med nåt speciellt matfrossande eller plötsligt kyrkbesökande alls. Dock var det igår de stora julbasarernas dag och jag besökte en till förmån för ett självständigt liv för personer med olika handikapp. Jag kom enbart hem med en påse godis och en valnötskaka men det var inte illa det. Idag har jag ägnat större delen av min tid till att julpynta och baka en absurd mängd pepparkakor. Maken ville gärna att jag skulle följa med på mässan men jag tittade istället på Svts direktsända adventsgudtjänst som var synnerligen trevlig, och jag kände mej nästan som hemma i Sverige. Han låter mej hållas med mitt pysslande och har inte sagt så mycket som ett knyst om att jag bytt ut alla våra normala prydnader mot allehanda saker utav halm. En engelsk vän undrade häromdagen hur det kommer sej att IKEA i september utbyter sitt annars så trendkänsliga sortiment av prydnader i moderna material som plast till att enbart visa upp strå och ull som andas 1700-tal. Jag försökte förklara att detta med svenskar och högtider är ett känsligt ämne där traditioner ska hållas på och återknyta till bondesamhället och nåde den som köper en rosa julgran - det gör man bara inte! Jag hör flera engelsmän säga att de brukar ha olika färgteman varje år och till exempel bara har lila julpynt som man köper allting nytt. Jag bara ryser när jag hör sånt! Jag har ju längtat hela året efter mina halmbockar. Nu tycker jag att man officiellt kan säga att julen har börjat!

Mitt i baket - hemgjord deg med extra kryddor och så lite mjöl som möjligt vilket gjorde utkavlandet till en kladdig historia men resultatet desto godare!
Gummor - blev extra mycket gummor iår. Jag är väldigt strategisk i mitt pepparkaksbak, en sort på varje plåt.
En plåtburk full med härliga grisar!
359 stycken pepparkakor ryms i dessa burkar!
Julpyntet på nya byrån i sovrummetKarlsbadskärlen har blivit pyntade
Och så Arga Tomten, min bästa julpynt alla kategorier som har hängt med sen min första jul som hemifrånflyttad för 7 år sen!

Ett offer för kommersialismen

Jag gillar när julreklamen börjar sändas, särskilt företag som har ett jultema i sin reklam som återkommer år efter år. Jag minns starkt när en klasskamrat til mej i nian sa - man vet att det är jul när CocaColareklamen sänds på TV, och jag tänkte att detta antydde hemska saker om min generation och vårt samhälle.



Nu däremot, har jag kastat bort ideologierna och fallit för kommersialismen, och jag tycker att CocaCola väl kan få vara ett jultecken precis som ja, som Boots reklamen! Jag har sen jag flyttat hit vant mej vid deras återkommande julreklam, alltid til varianter av sången Here Come the Girls. Jag ölskar känslan i årets reklam, det är så engelkt och så tjejigt och ger mej lust att ha en ordentlig tjejkväll. Reklam är inte bara av ondo, eller? Jag behöver faktiskt ändå lite smink från Boots ... Eller gör jag?

Mera matlåda

Matlådemysteriet fortsätter. Igår undrade mina kollegor vid tolvtiden "vad har du för mat idag?". Cottage Pie. Förvåning utbröt. "Tänk, varm mat igen". "Tänk att hon är så förberedd". "Ja, alla andra äter alltid bara en smörgås". En av kollegorna vänder sej till slut direkt till mej: "Alltså när du äter varm mat på dagen, äter du ingenting på kvällen då?". Jo, mer mat. "Så du äter inte smärgås på kvällen då?" Nej. Mera förvåning. Till slut gick alla tillbaka till sina arbetsuppgifter och majonäsmackor.

Fortsättning följer ...

Färgfångaren

För ett tag sedan skrev jag om Colour Catchers - små vita ark som man lägger med i tvättmaskinen som fångar upp färgpigment vilket gör att man kan blanda olika kulörer mer eller mindre hej vilt (jag har ännu aldrig vågat prova att blanda rött med vitt men vitt och grått/grönt/blått har funkat bra). Häromdagen tvättade jag rött med en massa andra färger och all röd färg hamnade som ni ser på colour catchern och inget annat plagg missfärgades! Jag undrar fortfarande hur det fungerar dock ... Men ett bevis är detta i varje fall att den definitivt fångar färg!

Ny TV bänk!

Jag är mycket nöjd med vår nya TV bänk. Mer och mer dras jag till stadiga möbler i mörkt trä, jag som brukade vara en typisk björk-IKEA-tjej med mycket rött och vitt till. Murr och djupa mustiga färger är min nya melodi. Den här möbeln var inte alls farlig att sätta ihop, och från IKEA är den inte heller, men jag kan ändå inte låta bli att lägga in det här klippet appropå möbler.

Det vet ju alla att IKEA är latin och betyder "Jag rullar!" (1:41). Goddag goddag du har vunnit en Nobelpris, vad fin! (2:45). "Varför kan du inte ersänna att du står vid fel! Nu stänger jag av min öran för dej!" (3:55). En av Babberibans bästa tycker jag ...

Smygjul

Snart är det julgransdags tycker jag. Tills dess muntrar jag upp mej i detta synnerligen höststormande väder med ett juligt vardagsrumsbord! Idag är det bara en enda månad kvar till julafton ...
Mor Annas multikulturella inredningsfakta: Julduk från Indiska. Julkulor från Dunnes på Irland. Kristallskål från Prag. Orrefors snöbollslyktor. Kaneldoftljus från Primark. Småpaket från IKEA. Underlägg från TK Maxx. Och en godisskål från Lagerhaus!

Olly var nära att åka ut!

Igår var det spännande i X Factor. Inte nog med att Susan Boyle uppträdde och Mariah Carey sjöng de ljusaste pipigaste tonerna jag nånsin hört så höll Olly på att åka ut - mot Jedward! Men domarna slöt sej för en gångs skull samman och räddade Olly, och tvillingarna, som sjöng en alldeles fruktansvärd version av en Boyzonelåt, fick åka hem till Dublin. Kvar i tävlingen i halvlek är nu:

• Stacey
• Olly
• Danyl
• Lloyd och
• Joe

Jag hoppas på en final mellan Olly och Joe, fast en del av mej vill gärna se Stacey där också. Hur Lloyd fortfarande kan vara kvar förstår jag inte, och Danyl känner jag mej tvingad att gilla fast jag inte vill. Han är duktig, men man får inga bra vibbar av honom, är inte det konstigt?

Joe var hursomhelst fantastisk i lördags då det var George Michael tema:

Och Olly förtjänande väl inte att nästan åka ut efter det här uppträdandet? Men jag antar att folk gillar old fashioned 60-tals-Olly mer än denna modernare sexigare version?

Christmas Lights Switch On Party 2009

Idag tändes stadens juleljus med buller och bång, pompa och ståt, borgmästaren, Jultomten, Beverly Knight, ett par renar och getter, Snövit och de sju dvärgarna och ungefär 30 000 Yorkshire-bor. Lika hysteriskt som på Fright Night var det inte som tur var. Prick klockan fem tändes julgranen utanför stadshuset, efter att Jultomten fått den speciella nyckeln av borgmästaren, som mirakulöst passar till alla stadens hus så att det inte blir några problem för tomten när han på juldagsmorgonen ska smyga in med klapparna. Alla barn som hittills gråtit, snörvlat, hostat, vält sin egen barnvagn och krånglat sej ur selen var under denna lilla ceremoni alldeles stumma av koncentration och tystnad. Jultomten vinkade och önskade alla fred på jorden och en fridfull jul. Bredvid julgranen tändes den vanliga ljuskylten med hälsningarna "Happy Eid - Happy Chanukkah - Merry Christmas!" Strax efter ljusen tänts började det ösregna och blåste upp till storm, så jag mer eller mindre sprang hem till en varm kopp te.

Mina fynd från julmarknaden idag: en strut pecannötter med kanel, havreflarn och ett lavendelhjärtaTyska Julmarknaden vid the Peace GardensBorgmästaren vinkar från balkongen - och så tänds "Merry Christmas"

Julgranen före the switch on - och efter! Nederst juleljusen som precis tänts på the Moor. The Big Wheel fick ett sken av rött ljus istället för grönt klockan fem.Peace Gardens - ljusskulpturer och tivoli
Folkvimmel på The FargatePyssel och spelkväll i Millenium Gardens - jag vågade inte ta kort närmre eftersom Glader och Butter verkade vilja prata med mej (de skymtar till vänster).
Här ska det ätas tyska korvar! Mmmmm ...

Levande krubban på the Moor - men vart är Jesus? Krubban är tom! Inte världens bästa bilder, jag fick slänga undan några barn bara för att kunna ta kort överhuvudtaget och blev överkörd av två barnvagnar under tiden.

Ljusglobsjulgranen på the Moor

This Is It

Det blev bara en liten film istället för 50 mastodontföreställningar. Och min tanke är: Vad synd! när jag sent omsider äntligen ser den omtalade Michael Jackson-filmen. Så sitter jag och tänker genom de alldeles för långa två timmarna filmen pågår. Vad synd att det skule gå så illa. Mest intressant är attt se Michael prata som en vanlig människa med dansarna och teknikerna. Mot allt sunt förnuft förvånas jag över att han pratar som vilken människa som helst, tjurar och trilskas, skäms och ber om ursäkt för sej själv som vilken människa som helst. Alla hyllningar från gråtande fans kunde klippts bort. Så kunde filmen fått ett trevligt 1 timme och 20 minuters format.

Michael Jackson är för övrigt kusligt lik Jack the Pumpkin King från The Nighmare Before Christmas när han har på sej sin svarta och vita scenkostym, och vad gäller den sorgsna men självsäkra personligheten likså ...

Ni räddar väl julen?

En Aladdin-ask ligger gömd längst ner i en korg som min man tror att jag förvarar plastpåsar i till återvinning. Den måste finnas där på julafton, ifall vi inte hinner till IKEA igen innan dess! Och jag kan inte ens föreställa mej hur arg jag skulle bli om den var uppäten ... Så viktig är Aladdin för mej, och det verkar som Marabou vet om detta. Deras nya reklamkanpanj heter Rädda Julen och går ut på att en av pralinerna ska röstas bort för att ge plats åt en nykomling. Jag röstade på Apelsintryffeln som inte är min abosluta favorit men jag vill gärna att den ska finnas kvar och den hade så få röster. Mina riktiga favoriter Gräddnougat och Nöttryffel kändes redan säkra med massvis av röster och en första och andraplats i nuläget. Den stackars Apelsintryffeln ligger näst sist efter Ägglikör. Apelsintryffeln vädjar på hemsidan: Innanför mitt fyrkantiga skal gömmer sej smaken av runda, solmogna apelsiner i ljuv förening med mörk tryffel. Om du som liksom jag tycker att insidan är viktigare än utsidan - rösta på mej!

Det känns som att svenska folket engagerar sej mer i detta pralinval än riksdagsvalet ... Tror inte det finns en blogg som inte nämnt omröstningen! Jag gillar när folk kämpar tillsammans, må så vara för en apelsintryffel.

Rädda Julen Här.

Kvällstidningstips

Kvällstidningar brukar då och då råda om hur man får en lång och fin relation med sin partner. Råden brukar nästan alltid innehålla orden neglige, tantrasex, hotell, spa, lust och spänning. Med dåligt samvete brukar jag då tänka på hur mycket tid jag spenderar i myskläder hemma, och med ryckiga premenstruella rörelser ursinnigt städa samtidigt som kritisera hur det ser ut hemma. Så när min man helt plötsligt kom hem med en överraskningspresent till mej tänkte jag att det nog skulle vara en pik i form av underkläder i fel storlek, men icke, det var dessa:
Och då tänkte jag hur skönt det är att kunna vara sej själv i en relation och hur inga kvällstidningsråd i världen kan leda till ett sådant resultat.

Överdrift?

Häromdan erbjöds jag att följa med till IKEA men kunde inte p ga jourplikt just den kvällen. Med noggranna instruktioner begav sej således min kära man iväg med en vän till IKEA och framför allt till IKEAs matavdelning. Köp allt på denna lista hade jag sagt. Och han tog mej på orden. Han måste ha köpt upp halva IKEAs matförråd. När jag tittar på bilderna nedan undrar jag om detta skulle kunna klassas som något slags syndrom som Anna Skipper skulle ha ett specialprogram om. Ännu mera misstänksam blir jag när jag reflekterar över att nästan all maten redan är uppäten ... Det är lite skrämmande!
Julmusten hade tagit slut på IKEA och de har slutat sälja blommig falukorv. Mycket upprörande! IKEA borde allt värna om falukorven. Upprörande också att IKEAs gräddsåsmix till köttbullar har instruktioner på 8 olika språk men INTE på svenska. Är inte det lite ... svenskt?Julskinka fanns det iallafall så det behöver inte bli gammon i år!

Titlar

Detta med titlar i England är ett roligt litet ämne. Skulle det inte vara underbart om vi blev kallade för fru och fröken hemma i Sverige? När jag nästa gång står vid charkdisken på Konsum skulle inte biträdet undra "jaha?" när det var min tur utan hon skulle fråga "Vad önskar frun?". Det känns helt otroligt att tänka sej, som minst 40 år tillbaka i tiden. Men så kan det gå till här. Enda gången jag använt titlarna fru, herr och fröken på svenska på sistone är när jag bokar SAS-biljetter på nätet ... Engelska titlar använder jag så gott som dagligen.

Detta med titlarna är ganska förvirrande för oss svenskar så jag får frågor i detta ämne då och då. Mitt råd är att alltid snarare vara för formell och artig än att riskera att uppfattas som oartig.

En mycket bra titel som ibland glöms bort under översättningssträckan eftersom den inte har någon svensk motsvarighet är Ms. Ms är en titel för en kvinna som inte avslöjar om hon är gift eller ogift. Ordet utalas som /miz/ till skillnad från Miss (fröken) som utalas /mis/. En inte helt lätt skillnad för oss svenskar som ogillar detta med tonande s. Elever i skolan kallar ofta sin kvinnliga lärare för Ms plus efternamn.

Kan vara bra att hålla i minnet för det kan bli pinsamt att kalla en gift kvinna för fröken och tvärt om, och det är inte alltid man vet personliga omständligheter till en formell kontakt - visste man det är man förmodligen på en sån personlig nivå att man inte behöver använda titlarna i vilket fall som helst ...

Snart kommer dom nog till Globen ...

Tvillingarna går skoningslöst mot en final. Kan det vara möjligt? Är dom nya Ant and Dec? Ett STORT samtalsämne här på ön, som delar befolkningen i två läger. Mot Jedward, eller för? Gör det nåt att dom inte kan sjunga? Kommer svenska småflickor snart tälta utanför Globen för att få se dem?



Att de slog ut Jamie gjorde mej inget, jag var lite trött på honom ...

Nästa nya stjärna?

Igår var det Queen - tema i the X Factor. Och jag undrar om den här killen inte kommer få en lång karriär i musikbranschen? Han är kanske lite för söt för denna typ av sång, men duktig är han. Han är lite som en mer sympatisk version av Peter Jöback. Återstår att se ikväll vem som åker ut, men jag skule tippa att Joe får stanna ...

En engelsk gentle ... Kanin?

Robbie Williams upphör aldrig att förvåna. Han må vara världskändis men framför allt är han nog en eccentrisk engelsman, för vem annars skulle komma på iden att klä ut sej till viktoriansk tedrickande Beatrix Potterisk överklasskanin med balettskolning i sin nya video?

En riktigt bra låt tycker jag att detta är, och jag blev mycket lycklig av synen av Robbiekaninen. Han är väl himla söt?

En bit jord för 75.000 kr skattepengar?

Två saker har på sistone retat upp mej hemifrån. Nummer ett är det fruktansvärda programmet "Ett Fall för Louise" som sänds på SVT. Första avsnittet verkar visserligen vara värst men detta är ju 700 gånger värre än Dr Phil och det ska mycket till att bräda amerikanerna. Stackars barn. Nu är programmet anmält iallafall.

Nummer 2 är så fantastiskt världsfrånvänt och ROLIGT att det nästan är svårt att bli irriterad men nu när jag tänker efter så är jag irriterad hursomhelst. På Hertiginnan av Gästrikland och HERR Daniel Westling som vill att Sveriges kommuner i KRISTIDER ska köpa en bit jord för SJUTTIOFEMTUSEN kronor var på Ulriksdals slott där de planterar en hälsning till brudparet nästa sommar. Detta är ett citat ur PDF-filen som skickades till Sveriges kommuner:

"En del av denna bröllopshälsning önskas, av Sommarsalongen, att den utgörs av Sveriges samtliga
kommuner. Konceptet för kommunhälsningen bygger på att hälsningen görs i form av en mindre
plantering som kompletteras med någon form av skriftligt alster vilket kommer att exponeras vid
rabatten. Dessa kommunhälsningar förläggs invid varandra och kommer i sig att forma ett unikt och
enastående inslag i SommarSalongen 2010."

Ja, vad annars skulle man kunna använda 75.000 till. Kan omöjligt tänka mej nånting viktigare. Skaraborgs Kommun svarade: Skaraborgs kommuner har kommit överens om hur de ska gratulera kronprinsessan Victoria när hon gifter sig nästa år. Istället för 75 000 kronor per kommun till kronprinsessans blomrabatt föreslås ett bidrag på 5 000 kronor till handikappade barn och ungdomar i Västergötland.

Nu visade sej att "erbjudandet" dessutom var olagligt. "Nja, det där blev ju inte så genomtänkt" var Hovets kommentar.

Att så många svenskar sitter och gnäller över kyrkoavgiften och går ur svenska kyrkan (som ändå är ett av de första ställen svenskar vänder sej till när det tjorvat till sej på Thailandssemestern) men inte i större utsträckning reagerar över något så fundamentalt DUMT som ovanstående förslag gör mej alldeles mörkrädd. Det står INGENTING i tidningarna om det längre, jag kan inte ens hitta artikeln längre utan fick kolla i småtidningar som Smålandsnytt som inte uppdateras lika ofta. Det är våra pengar! Ja, inte mina längre, tack och lov.

Fram för en demokratiskt vald Drottning. Kattis Ahlström skulle passa bra. Och fram för öppna, objektiva medier!

Sill

Jag var tvungen att använda upp en present från Karin eftersom den gick ut nu i november - presenten var nämligen inläggningssill (mina önskelistor har ändrats kraftigt sen jag flyttade hit, tror aldrig att just inläggningssill skulle stå på mina önskelista i Sverige). Och för att vara en person som inte har så värst mycket erfarenhet av sillinläggning och dessutom inte ens tycker om sill tycker jag att resultatet blev riktigt trevligt. Min man åt upp hela burken senapssill på en kväll.

Förra påsken när jag var i Sverige så köpte jag massvis av färsk strömming för det är nåt jag verkligen saknar. Fiskgubben på Konsum fick nåt alldeles vilt i ögonen och sa "Ska du lägga in sill till påsk ... Tänk att det fortfarande finns kvinnor som gör sånt! Nu är min dag gjord!"

Så jag antar att detta med sillen är en viktig kvalitet för en hustru. Man behöver varken vara särskilt snygg eller välsvarvad, bara man kan sin sill, helt enkelt.

Löksill...

... Och senapssill

Remembrance Day

I den elfte timmen på den elfte dagen i den elfte månaden avslutades det första världskriget 1918. Idag är det Remembrance Day (den stora ceremonin skedde dock i söndags). Traditionen med just vallmoblomman som symbol startade med den här dikten:



En tanke hinner man skänka mitt i julstressen och sina egna vardagsproblem till att önska att det aldrig mera blir några världskrig.

Vad är en matlåda?

Eftersom jag nu sitter på kontor mycket mer än vad jag brukade så har jag fått en tydligare inblick i folks lunchvanor, som jag tycker skiljer sej en del Sverige och England emellan.

Vana 1 - Ingen går ut och äter lunch på restaurang.

Vana 2 - Ingen lämnar överhuvudtaget kontoret vid lunchtid (som för övrigt tydligen är klockan ett i England och inte tolv som i Sverige), men nån icke kontorsbaserad personal kan eventuellt springa ut och köpa mackor och choklad till de närmaste kollegorna.

Vana 3 - Nästan ingen lämnar ens skrivbordet för det pyttelilla personalköket vid lunchtid utan majoriteten äter framför datorn.

Vana 4 - De som har med sej matlåda har alltid antingen smörgås, chips och kakor eller sallad i den. Till dricker man TE.

Min fördjupade inblick i andras matvanor har naturligtvis betytt motsvarande för dem och mina matvaror. Som svensk som gör rätt på sina middagsrester kan jag ha lite vadsomhelst i min lunchlåda. Fiskgratäng, curry, bakad potatis, skaldjurssallad eller spaghetti och köttfärssås tillhör favoriterna. Till det dricker jag källvatten från Norge. Detta innebär att varje gång jag äter får jag minst tio kommentarer på vad det är jag äter, om jag lagat det själv, om det är svensk mat, att det luktar fisk i hela huset på grund av mej, om det är gott och så vidare. En del säger också, tänk det hade jag aldrig tänkt på, att man kan äta varm mat till lunch! vad smart! Min chef menar att jag inte genomspolar mina njurar ordentligt när jag inte dricker så mycket te.

Jag kunde väl aldrig tro att mina matvanor skulle väcka sådan uppmärksamhet.

Tvillingterrorn fortskrider ...

En iallafall hygglig sångerska (Lucy) åkte i kvällens X Factor ut på grund av okända John and Edward ... Så här lät de i lördags och till och med Simon börjar gilla dem ... Frågan alla ställer sej är nu - Kan de vinna?

Remembrance Sunday

Idag minns man alla som stupat i krig under 1900-talet - traditionellt till minne av första världskrigets slut men numera tänker man också på andra världskriget och militären i Irak och Afghanistan. Folk har under flera veckor burit vallmoblommor på kapporna för att visa stöd för soldater som sårats i krig. Den största ceremonin, vid the Cenotaph, sker i London och sänds just nu. Kungafamiljen är där och Drottningen lägger alltid den första vallmokransen på monumentet. Men även i Sheffield firas minnesgudtjänster och ceremonier och alla män som fortfarande är i livet och deltog i världskrigen har på sej sina uniformer och medaljer och man får minsann se till att man reser sej upp på spårvagnen och ger dem sittplats. Den planerade busstrejken idag drogs in eftersom det skulle innebära att många människor inte skulle kunna ta sej till de olika ceremonierna.

Oerhört sorgligt är det förstås att krigen bara fortsätter. En gammal soldat sa att han deltagit i den stora paraden varje år i 30 år och det är fler som dör varje år och yngre män. The glorious dead verkar heller inte så glorious när man får se reportage om familjer som lämnats utan make och pappa. Tycka vad man vill politiskt, sorgligt är det hursomhelst.

Men också fascinerande att se britterna som mest samlade, mest royalistiska och mest nationella. De millimeterraka raderna med hundratals militärer, de stora pälsmössorna som alla har en blå eller röd fluffig fjäder i exakt samma vinkel, musikkåren som spelar samma sånger varje år i samma ordning, den tunga tystnaden klockan 11 under den tysta minuten. Och som alltid i stora alllvarliga sammanhang, en plötslig respekt för livet, döden och den Gud som helt naturligt accepteras styra tidens gång. I ett annars så sekulariserat land. Och det påverkar den mest inbitne cynikern att se så mycket känslor, om än på ett väldigt organiserat och återhållet och pompöst brittiskt sätt, och det säger något om hela mänskligheten tycker jag, om hur det är att vara människa. Synd bara att de likheterna inte kunde stoppa krigen redan från början.

Remember Me, Remember Me, but Ah! Forget my Fate - Dido's Lament, en av musikstyckena som spelas varje år under ceremonin vid the Cenotaph:



Inte lika poetiskt och med en stickande eftersmak av gloriferingen av krig och pyntandet av sorg till hjältedåd känns det när änkorna marscherar förbi med specialdesignat glitter för att ha låtit sina män tjäna sitt land. Ceremonin avslutas alltid med nationalsången God Save the Queen, såhär såg det ut förra året:



Ganska exotiskt, på nåt sätt. Och i det naiva och pompösa, ändå rörande.

Christmas Lights och Bonfire Night

I torsdags var det Bonfire Night, men förutom att fyrverkerierna störde ett möte jag satt i märkte jag inte mycket av något firande. Ikväll däremot var det tjockt av folk på stan redan vid femtiden när jag försökte trycka mej in i en spårvagn hem från jobbet. Fyrverkerier avverkades kors och tvärs och det liknade närmast medelhavsstämning på nån (väldigt kall och regnig) semesterort.

Igår tändes juleljusen i Meadowhall (the city centre väntar tills 22a november) och Diversity från Britain's Got Talent var där och uppträdde. Det såg ut såhär. Jag var personligen inte där och det är jag glad för! Det var alldeles smockfullt. Jag vet inte om jag ska våga mej till Meadowhall igen innan julrean, det lutar åt ett nej ... Bara Crystal Peaks idag var fruktansvärt, och det är fortfarande 6 veckor kvar till jul ...

Svenska exportvaror

Jag tänker nu inte på skogsindustrin eller IKEA. Jag tänker på de små undanskymda matvarorna som av okända anledningar verkar säljas utanför Sveriges gränser, iallafall här i Sheffield i lite större mataffärer. Till dessa saker hör alltid Pågens skorpor, Ballerina kakor, Annas Pepparkakor, Scans köttbullar, Finn Crisp Knäckebröd, Kopparbergs cider och diverse hälsokostpreparat med blåbär. På Sainsbury's har jag också sett något som heter "Swedish Bread" som jag aldrig sett i Sverige. Det är millimetertunna skivor mörkt bröd med säkert sju olika sorters kli i, på surdeg. Jag förstår inte riktigt varför just dessa varor slagit igenom när vi har så mycket annat fantastiskt smart och gott att bjuda på som inte engelsmännen har fattat alls. Färdig pepparkaksdeg till exempel. Pärlsocker. Färsk jäst. Fjällyoghurt. Västerbottenost. Kanelbullar. Delicato Kokosbollar. Bröd som varken är svampigt rostbröd eller ovan beskrivna kli-potpurri. Ostbågar. Keldas färdiga soppor. Pulversåser. Men nej, detta har vi behållt för oss själva. Världen har endast fått ta del av skorporna. Underligt!

En rolig iakttagelse: Häromdan när jag frågade efter en baguette på bageriet. Jag presenterades med en liten knubbig sak. Nej, jag menar en lång fransk baguette, sa jag. Jag hade ordet pain riche på tungen men tänkte att det nog är svensk töntig 80-talsfelsägning och höll inne med det. Biträdet fattade ändå, sken upp och sa , jaha, du menar en bröd-flöjt! Jag tänkte att hon skämtade så svarade försiktigt eeh jooo? På omslaget till baguetten stod det mycket riktigt: Bread Flute. Det tyckte jag var underhållande!

Knäckebröd kan man köpa här (fast bara denna sort, jag saknar Falu Rågrut!)...



















Men finska pinnar får man egenhändigt importera!

Pettsson

Jag har sträcktittat tolv avsnitt av Pettsson och Findus julkalender. Mycket välgörande nedvarvning. Findus är så supersöt. Här försöker han med stor ansträngning hälla upp kaffe själv ...

Höstbild

Peace Gardens i höstkläder

Novemberregn

Vad är det med november om är så oerhört deprimerande och motivationshämmande? Kan det vara så enkelt som mörkret och den förbannade vintertiden (Varför ska vi ställa tillbaka klockan, det är ju bara dumt!) eller är det krångligare än så? Jag gick till kontoret kvart i 9 och satt sedan och tittade ut på solen hela dagen, klockan fem när jag stack näsan utanför dörren för att gå hem så var det kolmörkt och ösregn. När jag kom hem var det ingen där och allt såg ut som när jag lämnade det imorse. Det var då jag började tänka på Ankan igen som klamrar sej fast i media, ja iallafall Aftonbladet. Då tänkte jag att jag gärna skulle vilja ha en Anna Anka hemma, som väntade med en fin middag som hon lagat i alla de fyra ugnarna, och ett väldammat hem. Jag menar, vem vill inte det? Det är väl inte bara män som känner så? Det har väl överhuvudtaget ingenting med kön och feminism att göra. Det handlar väl het enkelt om rollfördelningar och önsketänkande. Det vore väl fantastiskt om världen funkade så, att till de två eller tre jobb som finns i en familj (yrkesarbete för försörjning, hemarbete, föräldra-arbete) så skulle det också finnas två eller tre personer som alla hade klara sysslor. Det är väl lika självklart som att man på ett företag inte säger "jomen vi delar på allt". Men nu har ju inte familjelivet riktigt samma förutsättningar som ett affärsprojekt. Jag blir så trött på den där debatten. Den är så oändligt dum. Och på frågan vem av rollerna jag skulle vilja spela i mitt och Ankans teoretiska äktenskap skulle jag definitivt svara mej själv.

Vi hade en sån här diskussion för länge sen på jobbet. Vi frågade försynt en kille från Zaire om han också såg det som självklart att städning och matlagning är nåt man hjälps åt med i ett förhållande där båda partners jobbar. Den som är där måste ju göra det, sa han. När man är hemma gör man det man kan. Och svårare än så borde det väl inte vara heller.

Lucy!

Den här bruden från Wales hade jag nästan glömt bort men hon var ju jättebra i rocktemat igår!

Gentlemannen Simon

Utöver att lille söta Joe sjunger fint så bjuder Simon på lite underhållning på slutet!

Utflykt till Hull

I förra veckan åkte jag och mamma som var på besök till Hull på dagsutflykt. Det var en väderbiten och öde stad som nog inte liknar nån annan engelsk hamnstad jag varit i. Den saknade Bridlingtons kommersiella barer, restauranger, tufftufftåg och spelhallar, Scarboroughs romantiska charm, Liverpools internationella och kulturella atmosfär och Wales vackra vyer. Istället var det som en litet Sheffield, fast vid havet, och utan alla vackra parker och vänligheten, folk var snarare Londonstressade. Värt besöket var hursomhelst jätteakvariet The Deep som jag nog vill åka till igen. Men då ska jag nog gå direkt dit och direkt hem. Fast de hade ju flera bra gallerior som var enkla att handla i, så jag går nog genom dem en sväng också ...

Tåget - utflyktsdags!En av galleriorna, påminde mycket om den i Kungsträdgården
Torget mellan gågatorna
Älskar denna affär, särskilt när de har rea!Humber Dock
The DeepUtsikt från kafeet inne i The DeepTjusiga firrar! Man fick inte ta kort med blixt så det var inte det lättaste att fånga de små liven
Gamla Stan med kyrkan från tidig medeltid