Jag var tvungen att använda upp en present från Karin eftersom den gick ut nu i november - presenten var nämligen inläggningssill (mina önskelistor har ändrats kraftigt sen jag flyttade hit, tror aldrig att just inläggningssill skulle stå på mina önskelista i Sverige). Och för att vara en person som inte har så värst mycket erfarenhet av sillinläggning och dessutom inte ens tycker om sill tycker jag att resultatet blev riktigt trevligt. Min man åt upp hela burken senapssill på en kväll.
Förra påsken när jag var i Sverige så köpte jag massvis av färsk strömming för det är nåt jag verkligen saknar. Fiskgubben på Konsum fick nåt alldeles vilt i ögonen och sa "Ska du lägga in sill till påsk ... Tänk att det fortfarande finns kvinnor som gör sånt! Nu är min dag gjord!"
Så jag antar att detta med sillen är en viktig kvalitet för en hustru. Man behöver varken vara särskilt snygg eller välsvarvad, bara man kan sin sill, helt enkelt.
Löksill...
... Och senapssill
3 kommentarer:
Vad duktig du är! Det har du ärvt av mormor allt du kan om mat så det måste vara genetiskt. En del lärde du dig av mig förstås men finesserna kommer från mormor. Och så är du både otroligt söt och välsvarvad och kan lägga in sill. Att M kan äta hela burkens innehåll på en gång fascinerar mig lite också;-) Han är otrolig. Jag sneglade på den där burken men kom aldrig så långt så jag tog hand om den:-)Jag hade ju gjort M glad men han gillar nog dina inläggningar bäst:-) Puss och lycka till med adepterna ikväll.
Sopigt att jag inte kollade när den gick ut eftersom du bad om den till jul! ;)
Men det var ju bra att den blev god iallafall.
Jag trodde inläggningssillar varade i evigheter så det va ren slump att jag upptäckte datumet. Mor tog med sej en till så jag har ändå en till jul!
Skicka en kommentar