Ovanstående rubrik hörde jag nyss på Channel 5 News, ett lite poppigare och ganska oseriöst nyhetsprogram, ungefär som Aktuellt har blivit nu, angående en ankät om kvinnliga chefer som inte gärna anställer unga kvinnor eller kvinnor med barn. Detta sades av en mycket framgångsrik chef som påstod sej nästan bara ha unga barnafödande kvinnor i sitt företag, plus två män. Hon trodde inte heller på enkäten, som gjorts med anledning av den internationella kvinnodagen, och menade att den feltolkats.
6 unga män från Yorkshire har i veckan dödats i kriget i Afghanistan och på många monument som hedrar döda soldater i första och andra världskriget ligger nu färska blommor bland de röda vallmokransarna från november.
Drottningen har börjat sin jubileumsturne och besökt Leicester i en extremt rosa dräkt.
Jag äter pommes frites till middag och sitter och lyssnar på mullret av tvättmaskinen. Vårfåglarna sjunger. Jag tänkte skriva någonting om hur det är att vara kvinnlig chef, och om den där enkäten, att många kvinnor enligt den föredrog både manliga chefer och manliga anställda, men andan har gått ur mej. Neontanten, bilder på de unga männen som mist livet och de oändliga skriverierna om Melodifestivalen med Ranelid som skanderar att kvinnan är det första könet är en värld som är för svår att få ihop. Det enda som jag känner att jag kan hålla med om, är rubriken.
2 kommentarer:
Förstår dig och jag tänker först också på de 6 unga pojkarna, det liksom överskuggar allt annat. Och sen får det ytliga ramla in också för att späda ut, som melodifestivalen och hoppas någon ung duktig artist vinner det hela, som Molly.
Ska bli kul med melodifestivalen imorrn :)
Skicka en kommentar