måndag 8 februari 2010

Pippi på dialekter

Den här roliga sidan kan jag aldrig få nog av.

Såhär får man inte prata när man är förlovad med kronprinsessan. O det ä la synd dä!

Och såhär vill mor inte erkänna att hon låter när hon varit i stugan lite för länge. Eller far att han pratar såhär med ett släng av detta.

Och detta är alldeles ljuvligt vackert från Österbotten i Finland.

Och gotländska, det är nåt visst med det.

Fick jag välja skulle jag lägga mej till med en härlig finlandssvenska. Fast det som ligger lättast i min mun att härma är allt en knorrig småländska.

Nån stockholmsk dialekt fanns det inget smakprov på så jag spelade in ett eget som jag skulle lägga ut, bara att jag inte har nån aning om hur man lägger upp en ljudfil på bloggen (sparad i wav). Hjälp?

4 kommentarer:

mamma sa...

Ja väldigt kul men den där stugdialekten den tror jag ingen lyckats fånga:-)Och tänk gotländskan, den tycker jag om sen jag blev utlånad till Visby från Akademiska, det var så tryggt att höra allas röster och de var så självklara också människorna där, och duktiga, de var vana vid att klara upp alla underligheter i diagnosväg själva, det tog oftast för lång tid att konsultera Stockholm som var backup. Ja vad en dialekt kan väcka minnen.

Elisabet. sa...

Jag skulle gissa att din mamma är från trakten av Västerås ..-?

Rätt eller fel ...?

Elisabet. sa...

Kan du inte bara spela in den med hjälp av din kamera och så lägger du upp den via Blogger eller Youtube?

mamma sa...

Ja exakt så, var väl det jag tänkte, att du inte kunde mena att jag pratar så där släpigt:-) nej där i stugan går det undan;-)