Du Tysta, Du Glädjerika, Sköna

Är det inte lite roligt att man använder just adjektivet tyst som ömhetsbetygelse till sitt land? Att vi svenskar är så tysta är ju en vanlig fördom dessutom.

Kanske menas de tysta skogarna.
De stora vidderna.
Och annat fint.

Men vad är egentligen svenskt? Det som man tänker på när man sjunger nationalsången?
Småstadspizzerior som serverar vitkålssallad. Raggare vid korvkiosken. Kungen och Silvia. Norrsken. Träkyrkor. Dalahästar. Sill. Hårt bröd. Sunes pappa Rudolf. Bullerbyn. Skärgården. Och blomsterängar.





Jag har firat genom att gå långpromenad och laga de svenskaste maträtter jag kunde komma på; fisk, kokt nypotatis, löjrom, lax, blåbärspaj med hemmagjord vaniljsås och till sist ikväll vankas det rotmos och fläsk med löksås.

Grattis på födelsedagen Svea!