Sunday, 22 January 2017

Pettsonväder

När det är sådär riktigt grått som i boken Stackars Pettson, då kan jag ändå, liksom han och Findus, plötsligt gaska upp mej och se något riktigt vackert i det. De tre änderna som bara satt där på en trädstam och existerade, det tyckte jag var fint. Inom sej kan man höra en melodisnutt som vill bli sjungen, precis som Findus gjorde.



6 comments:

Monica said...

Det är så vackert alltid i naturen, en gåva är det verkligen.

Steel City Anna said...

Mamma: ja, och bade Pettson och Findus ar stora filosofer faktiskt :)

Monica said...

Så sant:-)

lenaiwales said...

Härligt positivt tänkande, gillar det!
Fina bilder!
Underbart vårtecken i inlägg nedan.
Ha en fin söndag!

Steel City Anna said...

Detsamma Lena! Tankte att du kanske skulle veta vilken blomma det var.

Marina said...

Tittar man noga finns det alltid något vackert att se. Det gäller bara att ge sig tid att hitta det.