Monday, 16 January 2017

Grå måndag

Bra fråga!
Hostar, hostar och hostar, det är vad jag gör just nu, tillsammans med resten av Sheffield vad det verkar. Snorigt, hostigt, grått, vått och kallt. Varit en sväng i mina gamla studentkvarter på Ecclesall Road efter ett sjukhusbesök.

En genväg hem från puben som jag alltid undvek när jag pluggade här, men hade kompisar som tog. Så läskig! På grund av floden som rinner mellan två parallella gator så är det ett himla bök att ta sej runt och går man inte här blir det världens omväg.

Så många minnen där. Lång fika på Starbucks med Swedish Cinnamon bun som absolut skulle in i smörgåsgrillen - för det blir så mycket godare då, de är liksom torra och hårda annars intygade den unge herrn i disken - jag fick till slut dra fram mitt ess ur skjortärmen och säga att jag är svensk och att man inte lägger kanelbullar i smörgåsgrillen under några som helst omständigheter ... Två gånger kom han sen och kollade om det verkligen var gott med kall kanelbulle. I love Scandinavian people! sa han också och talade så varmt om Malmö där han varit någon gång, och det piggade upp mej lite för själv satt jag och läste om det senaste mordet där och alla mörka rubriker.


Jag gick till en park och hälsade på väldigt tjocka ekorrar och sen har vi handlat mat två gånger och nu har jag tänt en massa ljus och jag längtar redan efter att denna vecka ska vara slut. Så stressigt kommer det att vara denna vecka men sen har jag några dagars hemester. Då ska jag gå i ide en liten stund.

De snodde runt mina ben ... Så söta.

4 comments:

Anne-Marie said...

Kanelbulle i smörgåsgrillen? Jaha. :)
Här i USA har kanelbullarna alldeles för mycket sliskig “frosting". Tycker de svenska, kalla ;) bullarna är mycket godare.
De där ekorrarna du har verkar väldigt tama. Vi har många på skolans campus och de ser massor med folk varje dag men är ändå inte alls lika tama.
Hoppas att du mår bättre snart!

Monica said...

Hoppas hostan ger med sig, är så jobbigt och ansträngande för kroppen och så att det inte går att sova. Usch ja du har många arbetstimmar framför dig, skönt med en ledig måndag och att du passade på med kanelbulle till gott kaffe. Och en fin promenad i gråvädret. Såg fotot från Botan, så fantastiskt vackert!

Och du har alltid varit klok, även om gångvägar. Här säger, (tror det var en kvinnlig polis plus någon samhällsplanerare), att gå alltid på intuition tjejer, man vet inom sig att här ska jag inte gå men så gör många det ändå för att hinna bättre eller det är kortare väg men intuitionen som inte kan förklaras är alltid rätt. Ja jag tror faktiskt det, om man lyssnar så hör man.

Steel City Anna said...

Anne-Marie: tack! Hostar och rosslar på här. Otroligt segdraget. Men det har inte blivit värre.

Det är samma här, med kanelbullarna. Tjocka, stora och dränkta i frosting. Dessa är faktiskt riktiga kanelbullar och heter Swedish Cinnamon Bun och Swedish Almond Bun. Jag trodde Starbucks hos er skulle ha dem också men Annika skrev att det har de inte. Jag frågade killen i disken hur det kom sej att de börjat sälja just svenska bakverk men han hade ingen aning. Det måste vara nån i ledningen som varit där och ätit en, föreslog han :)

Ekorrarna är tama, jag har ett särskilt klickljud som jag gör och så kommer de :)

Steel City Anna said...

Mamma: jag gick alltid en väldigt lång omväg :) den lilla stigen längs floden här är så smal så man kan inte komma runt om man möter någon. Det finns ingenstans att svänga av. Mörkt och så floden på andra sidan. Det har hänt ganska mycket otäckt här.

Promenader är livsviktigt för mej, man får lite andrum :)