Städar igår och läser ut Vi i Villa under en spårvagnstur. Jag börjar kunna läsa som stålmannen bara för att hinna läsa alls. Svusch bara, så avverkas en bok. Jobbar hela eftermiddagen, har nattpass plus det, har svårt att sova, det är kvavt och åska i luften och moln så tunga att de nuddar vid det blöta gräset. Maken ringer halv två och säger att han gjort sej illa och slagit i huvudet. Blod över hela ansiktet, han försöker köra till sjukhuset. Jag kan inte ta mej nånstans, måste vara kvar på jobbet. Det känns olidligt. Han får hjälp av en vän till akuten, blir där hela natten. Jag måste fortsätta jobba, maken säger att han ändå sover när han kommit hem. Försöker förgäves få någon att jobba mitt sista kvällspass. Icke. Tar en taxi hem. Duschar, och ser stygnen på makens ögonbryn. Lite groggy ännu är han. Sover lugnt. Det är iskallt inne. Mera regn på gång. Jag längtar till julen och börjar så smått bryta ihop, lite grand sådär. Det känns mest skönt.
Appropå Vi i Villa. En besk bok, varning utfärdas. Mia är sötare.
4 kommentarer:
Aj, aj, det låter inte bra! När jag läser om ditt arbete, tänker jag att ... .ja, ja, såå farligt är det inte.
Mitt, alltså.
Jag får i alla fall andningspauser.
Olidligt! Usch vilken dag, kväll, natt, dag igen och kväll, fattar inte hur det går, du fick ingen sömn heller. Och stackars lilla gubben, glad han fick hjälp ganska fort ändå, nu är det mycket elände, ska fira om det blir bättre, min hemska hals, när det går över ska jag fira med att köpa nya galgar till garderoberna, gjort en garderob och tänker på så bra det blev:-), mer plats och snyggt. Tur man kan glädjas åt det lilla:-)
Oj vad hände? Hoppas han känner sig bättre.
Elisabet: Då för det nåt gott med sej iallafall :)
Mamma: Ja, det var hemskt jobbigt för honom och jag hade behövts med mina första hjälpen-kunskaper :)
Karin: Han ramlade ur sängen in i en dörr, slog sej väldigt illa på låset och kanten. Otrolig otur! Han ser ut som han blivit biten av en björn typ.
Skicka en kommentar