Söndagslycka

Hemkommen efter en lång dag, där jag redan på morgonen fått kommentaren att jag ser shattered och haggard ut, och dessutom inte ombetts att visa benet på Tesco för andra gången i mitt liv när jag köper en flaska vin, är humöret inte helt på topp. Maken har hunnit gå till sitt jobb så vi har gått om varandra ännu en helg och inte blir det bättre nästa. Jag hasar mej uppför trappan för att slänga mej på sängen i mitt rum, och vad möter mej då om inte en helt färdigihopsatt Herr Malm, byrån jag älskar att hata!

Underverket

På fantastiska uppfinningen Rigga har jag hittills hängt mina outfits. Nu får den kanske flytta in på hemmakontoret.

Jag kan äntligen samla ihop kläderna i fåtöljen och få ordning och reda igen. Det är små och viktiga detaljer i min vardag som förankrar mej i tillvaron hur mycket det än stormar - att kläderna är strukna och sorterade och att naglarna har en rolig färg. Jag blir så glad att jag brister ut i sång, ungefär såhär:



Nu ska här firas helg i några timmar, naglarna bli turkos och jag ska titta igen på brittiska militärens firande av Drottningens 60 år på tronen från igår som var både pampigt, imponerande, rörande och humoristiskt på en och samma gång (RAF's flygplan bildar en perfekt 6:a och nolla - imponerande, 3000 militärer i tjusigaste uniformerna - pampigt, två unga män intervjuas om hur de fick sina medaljer för visat mod - rörande, en mycket barsk man vrålar lite till åt höger, lite till åt vänster i flera minuter varpå de allihop skuttar i takt åt olika håll tills de står på millimetern rätt - humor).



Till mamma, dokumentären om Chatsworth som jag är helt lyrisk över kommer kanske att gå att titta på här.