Maken lagar engelsk frukost. Jag äter i tanttidningssällskap. Kan man frysa rödavinbärsgele? undrar en signatur i matfrågespalten. Tvättar, dammar, diskar, byter lakan, skurar toaletten, stryker kläder. Läser
Århundradets Kärlekssaga. Tittar på
Debatt om bildning och tycker att folk är jobbiga, särskilt folk som är med i
Debatt. Duttar smörklickar och pressar citron över två regnbågsforeller och fyller dem med lök-klyftor och örter. Värmer Janssons Frestelse från frysen. Målar naglarna i Black Cherries. Dricker mera kaffe. Funderar på dikten
Höstens Dagar av Edith Södergran. Om man läser Södergran är man bildad, tror de i
Debatt. Förrädiskt leende, börjar dikten och slutar i ändlös kyla. Det är ganska sorgligt. Man får trösta sej med att nu när man har läst den, så har man bildats lite till.
Höstens dagar
Höstens dagar äro genomskinliga
och målade på skogens gyllne grund...
Höstens dagar le åt hela världen.
Det är så skönt att somna utan önskan,
mätt på blommorna och trött på grönskan,
med vinets röda krans vid huvudgärden...
Höstens dag har ingen längtan mer,
dess fingrar äro obevekligt kalla,
i sina drömmar överallt den ser,
hur vita flingor oupphörligt falla...
2 kommentarer:
Vet inte om jag känner någon som är så bildad som du kära dotter och hur bildad ska du inte vara vid min ålder?:-) Och förorten, du skrev om, tänk, jag saknar din lilla studentlägenhet. Det var så enkelt och smidigt allt där och i stimulerande miljö.
Jag skulle gärna vilja ha den där boken om förorten :)
Skicka en kommentar