Efter den första stranddagen har vi blivit lite röda på axlar och näsor så vi bestämmer oss för en utflyktsdag. Nationalparken full av vulkaner, Timanfaya på Lanzarotes västra sida, blir målet. Jag blir alldeles tagen av det storslagna landskapet i rött och svart, funderar på himmel och helvete och får rysningar ända in i märgen av märkligt välbehag. Bakom mej i bussen på den lilla rundturen i området knorrar en amerikan missnöjt
I thought it'd be more impressive really. Jag ler för mej själv och är tacksam för att jag är så förnöjsam som jag är, som blir rörd av aska och känner en sträng i någon slags urcell långt inne i hjärnan eller kanske hjärtat vibrera av igenkänning. Såhär kanske världen såg ut en gång för länge sen. En stor upplevelse.
 |
| Mitt bland vulkanerna finns en restaurang där de grillar kött på en enorm grill |
 |
| Vatten ner i vulkanen flyger upp med ett dån och blir till rök. Hoppas att det inte blir några utbrott! |
6 kommentarer:
Där var vi med barnen, för sådär 10-12 år sedan. Jag kommer ihåg att jag fascinerades av landskapet, och vi tyckte att det var lite häftigt med vulkanvärmen.
Vi var i en väldigt lång grotta på ett annat ställe på ön också, som var spännande.
Lyckliga Grodan: Var häftigt tycker jag med så stort område och att man fick åka runt så mycket med bussen. Grottan tänkte vi på men sen prioriterade vi stranden. Jag är lite smårädd för grottor också :)
Väldigt spännande landskap, väldigt intressant och tankarna kan flyga iväg verkligen, hur var det en gång? Om man nu inte kommer från The Big Country;-)
Så otroligt häftig natur!!! Landskapet nästan som man tänker sig månen. :-)
Saltistjejen: Just så tänkte jag när vi landat och åkte över bergen till Playa Blanca, att det kändes som att ha åkt till månen :)
Otroligt intressant landskap och så fina stränder! På "min" ö var det mest höghus vid stranden och massor med folk. Maximal kontrast! Här kan jag bo:-)
Skicka en kommentar