Mars har verkligen inneburit allt av våren på en och samma gång. Det började med en semestervecka, stark sol och snödroppar åt alla håll och kanter. En trevlig vecka som dock gick alldeles för fort och innehöll lite för mycket städning och lite för lite vila. Alldeles i början av mars kom lila, vita och gula krokus, först ett par, sedan hela fält vilket var oerhört vackert. Strax därpå började påskliljor dyka upp. Körsbärsträden slog ut, iallafall de som inte blommat över redan i januari. Magnoliaknopparna började svälla och hann både slå ut och falla till marken i mars. Sen kom sommarvärmen och det bara sprakade loss - allt från pioner till hyacinter, tulpaner och vitsippor. Studenterna blev galna och sprang i flipflops och hotpants. Uteserveringarna fylldes på ett par timmar. Björkarna fick musöron. Barn åkte rullskridskor och unga killar åkte kvarteren runt, runt med rutan nedvevad och hög musik på.
Hela mars månad har kameliabuskarna överskuggat allt annat med sin skönhet. Nu börjar de vissna, och det har blivit kyligare igen. Det är ett tag kvar till sommaren. Först ska det bli påsk. April anar jag blir en omvälvande månad med mycket förändringar. Men jag tar en dag i sänder. Nu väntar jag på de största rhododendronbuskarna som snarare är som träd som flera tillsammans blir en skog i cerise och lila. Det andra är en världslig sak, som Karlsson på taket säger.
lördag 31 mars 2012
It's time to say goodbye
Kamelian börjar så sakteliga vissna. Från december till april har den blommat och spridit liv och färg i annars trista månader. Jag nynnar på den här låten, fast sjunger kamelia istället. Until next year, kamakamakama-kameli-ii-aa. You come and go, you come and go.
fredag 30 mars 2012
Är det inte en ...
... jo, det är det. Vitsippor! Och först trodde jag att jag hittat förgätmigej också men det var växten "Jack Frost".
Flera pioner har slagit ut nu. |
Bitterljuvt
Denna stora längtan efter magnolia, hela january, hela februari. Den artonde mars slog knopparna ut på riktigt. Och idag, den trettionde mars, är de nästan överblommade. Det går så fort att det är smärtsamt. Jag tänker på alla år jag missat magnolian. Det har jag åtminstone inte gjort denna vår.
Som en tusenfoting
Sitter och glor på den här besynnerliga växten. Det ser ut som om den skulle kunna slingra iväg närsomhelst! Vacker, men underlig. Som i Alice i Underlandet. Jag kan tänka mej att författaren fick inspiration just i en sån här viktoriansk trädgård.
Bild från http://www.ebbemunk.dk |
torsdag 29 mars 2012
Reflektion
Trött och väldigt sliten är jag mitt i en intensiv jobb-period. Det vackra vädret håller i sej men jag klarar inte av något stoj och stim från studenter i parken efter en dag av hysteriskt ringande telefoner och söker mej istället till den gamla viktorianska kyrkogården bakom Ecclesall Road. Där sitter jag en stund och dricker kaffe bland andra människor som också gillar lugn och ro och är lite eljest. En stor del av dem bär slokhatt. Dit har jag inte kommit än.
Jag tittar lite på gravstenarna och reflekterar över det nästan ofattbara i att här ligger män som kämpat i Napoleon-krigen, barn som dött i kolera-epidimin på 1830-talet, soldater som vårdats av Florence Nightingale, rika viktorianska stålindustri-herrar, människor som drunknat i den stora översvämningen 1864, en äldre dam som dog i sitt hem när Sheffield bombades under andra världskriget, 84 år gammal. De viktorianska gravarna har änglar och ornament inspirerade av antikens Grekland, sirlig poesi och skulpturer. Första och andra världskrigets gravar är släta stenar med enkla bibelverser eller "Rest in peace". Som om man inte riktigt hade tid att vara högtravande. Det var för mycket elände.
Det är kanske den vackraste och mest vemodiga plats jag vet.
Jag tittar lite på gravstenarna och reflekterar över det nästan ofattbara i att här ligger män som kämpat i Napoleon-krigen, barn som dött i kolera-epidimin på 1830-talet, soldater som vårdats av Florence Nightingale, rika viktorianska stålindustri-herrar, människor som drunknat i den stora översvämningen 1864, en äldre dam som dog i sitt hem när Sheffield bombades under andra världskriget, 84 år gammal. De viktorianska gravarna har änglar och ornament inspirerade av antikens Grekland, sirlig poesi och skulpturer. Första och andra världskrigets gravar är släta stenar med enkla bibelverser eller "Rest in peace". Som om man inte riktigt hade tid att vara högtravande. Det var för mycket elände.
Det är kanske den vackraste och mest vemodiga plats jag vet.
"Gone to be with Christ which is far better" |
Vacker sten |
Förfallet kapell |
Som ogräs
En undanskymd stenvägg och massvis av "vilda" pärlhyacinter, bland tistlar och maskrosor. Jag har aldrig sett så mycket pärlhyacinter som i år.
Studie i and
En eftermiddag vid dammen i Botanical Gardens. Rassel i busken bakom mej. Herr och fru and dyker upp och hoppar i vattnet. Det är en variant av konstsim, detta hur de doppar huvudet i vattnet i takt. Först Fru And. Sedan Herr And. Sedan båda samtidigt. Lägg därtill en ekorre som föredrar sittplats, och det blir rena safarin.
Färgskalan i de här bilderna får mej att tänka på den underbara boken "Stackars Pettson", en favoritbok som liten och kanske en av världslitteraturens oupptäckta storverk. Videon nedan handlar om pannkakor, episoden när de går och fiskar i grått väder finns tyvärr inte ännu på Youtube. Några av de underbara bilderna finns dock att se här.
Färgskalan i de här bilderna får mej att tänka på den underbara boken "Stackars Pettson", en favoritbok som liten och kanske en av världslitteraturens oupptäckta storverk. Videon nedan handlar om pannkakor, episoden när de går och fiskar i grått väder finns tyvärr inte ännu på Youtube. Några av de underbara bilderna finns dock att se här.
onsdag 28 mars 2012
Sommar
Parkerar mej en stund i Weston Park efter jobbet, och det är jag inte ensam om att göra! Studenter överallt, sjukvårdspersonal från de många sjukhusen i närheten, en och annan herre i kostym. Lukten av grillat, gnäggande skratt från unga män i flipflops som spelar fotboll, tonårsfnitter, ölflaske-klirr. Det är sommarstämning, och över 20 grader varmt. Hyacinterna doftar gudomligt.
Som ett vattenfall av gulaste grönt |
Familjen anka söker skugga |
Tulpaner och primula |
Grönska på gång! |
Färgprakt |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)