Underbart väder idag. Jag fick sova till nio ostörd och hade inga mörka ringar under ögonen när jag vaknade - såg ut som en ny människa. Begav mej ut på äventyr i de sheffieldska skogarna med matsäck och jourtelefoner som plingade till titt som tätt. Ändå fanns det ögonblick, som här ovan, när jag helt glömde tid och rum. En mycket välgörande promenad. Många trevliga möten - tonårsflickor på sina hästar, ensamma gubbar som säger good afternoon, ett gäng ståltanter som jag umgicks med en stund under ett träd vid en kort regnskur, snälla hundar, en hel massa får, en djungel av ormbunkar, syrsor, rönnbär, ekollon och till sist maken som kom och mötte när jag blev trött i benen.
*
Människors möte
Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.
Giva om vägen besked,
därpå skiljas i fred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.
Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.
Hjalmar Gullberg
6 kommentarer:
Vacker dikt!!
Vacker dag och vacker dikt:-)
Så mysigt du måste ha haft det! Det är himla mysigt med alla dessa goa människor man stöter på och som faktiskt pratar med en :) Blev peppad till att ut och promenera i skog och mark nu!
Trillingnöten: En favorit! :)
Mamma: En jätteskön promenad, checkade av terrängen också, klarar vi nog :)
Karin: Det är himla trevligt och avspänt och jag gillar att skogen är full med folk så man slipper vara rädd att gå vilse eller se en älg :)
Om du visste hur många gånger jag hörde mamma läsa dom raderna!
Ett taq satt en sån lapp med den texten på kylskåpsdörren.
För just så är det ju.
Elisabet: Det är bra synd att jag inte fick träffa din mor som sagt :)
Skicka en kommentar