lördag 18 oktober 2008

Sanningar pa jobbet

Forst o framst, ursakta for byten av teckensnitt o storlek i inlaggen, jag experimenterar fortfarande vad som e mest lattlast o snyggast.

Inblick fran min vardag som stodperson till vuxna med olika forstandshandikapp eller
Ett urplock av
sanningar jag har fatt hora pa jobbet som mojligen kan muntra upp omgivningen:

Jag: heeeeeeeeeeeeeej! (valdigt vardyrkehurtigt)
Gubbe: Hej.
*tanker 3 sekunder*
Nar ska du ga hem?
Jag (sarkastiskt): Jag jobbar inte nattskiftet om du trodde det sa du kan lugna ner dej, jag gar hem klockan 21.
Gubbe (ganska glatt): Jaha, dasa.

Snall tjej: Du ar den snallaste stodpersonen jag har, jag skulle vilja att du kom varje dag!
Jag (med glimten i ogat, valdigt smickrad): Nja, det skulle du nog angra.
Snall tjej: Jo, det skulle jag nog.

Skvallrig tjej: Varfor gor sa manga manniskor sa dumma saker?
Morgontrott Anna som svarat pa ganska manga liknande filosofiska fragor samtidigt som hon tvattar, diskar, skriver journaler, pratar i telefon och lagar frukost): Darfor att dom flesta manniskor ar dumma i huvudet helt enkelt.
Skvallrig tjej: Aven folk som jobbar har menar du?
Anna: Javisst! Titta bara pa mej! (med vad jag tycker tydlig ironi.)
En vecka senare pa vardmote pa kontoret:
Chefen: Vill du saga nagot mer innan vi slutar?
Skvallrig tjej: Anna sager att dom flesta manniskor ar dumma i huvudet, aven hon sjalv.

Kille: Du ar knapp i huvudet.
Jag: Ja man kan bli det.
Kille, eftertanksamt: Fast du e anda inte sa konstig som oss.
Jag: Jassa?
Kille: Du kan stanga av din knapphet. Till exempel nar du pratar med min doktor.

Kille (kollar pa den valdigt pedagogiska personalschematavlan med foton pa personalen): Du ser yngre ut pa den har bilden.
Jag: Ja, detta yrke har aldrat mej snabbt.
Kille (granskar mej ett tag): Ja, det har det verkligen.

Anna, stressad och kall en Stockholmsk vintermorgon, eskorterandes 3 brudar pa en isig gata, alla vill halla i mej: Kom igen, jag har bara tva armar!
Tjej: Kolla kolla, det har jag ocksa! (stracker upp sina armar)

Det basta e den totala avsaknaden av sarkasm, fast resultatet blir sa extremt roligt helt naturligt. Ja, en del manniskor ar ju lattstotta. Sjalv far jag halla mej for att inte provocera fram mera dumheter!

Inga kommentarer: