Hemmafru för en dag

Idag har varit ännu en trevlig semesterdag och jag börjar känna mej lite som en hemmafru såhär när jag har semester utan maken. Jag städar, fixar, lunchar ute, shoppar, lagar middag och går promenader. Jag skulle vara en ganska bra hemmafru tror jag, jag skulle inte ens behöva några extrema summor Hollywoodfru-fickpengar. Museibesök och bibliotek skulle roa mej mer än dyra tofsar och kuddar, men lunch vill jag kunna äta på nåt fint cafe, och köpa en bukett blommor i veckan, och nån liten blus sådär, för att man får lust. Väldigt många hemmafruar och pensionärer finns det iallafall i den här stan, jag brukar ju aldrig gå på Marks and Spencers med dem annars mitt på dagen, men nu har jag gjort det. De kan stå i timmar och välja vilken vas de ska köpa, och dricka tre koppar kaffe på raken. Fascinerande.

Weston Park, The Butcher Shop

Kaklet hos slaktarn i Attercliffe

Det var mulet idag så jag gick en sväng till Weston Park Museum och när det sken upp en aning, en liten tur i parken. Krokusar överallt.

 Ett annat vårtecken är glassbilen!

Varmt och lite fuktigt i luften redan, jag var småsvettig mest hela dan. Gick genom kontorsbyggnaderna in till stan, brukar inte gå den vägen. Såg massor med stressade kvinnor i skyhöga klackar och snäva kostymkjolar springa in och ut från advokatkontoren med stora portföljer. De ger mej en snabb granskande blick där jag står och beundrar vårblommor i rabatterna som att jag är något slags utomjordiskt väsen och det är jag kanske också i min flamingoklänning och foträta skor. Jag tänker att det var tur ändå att jag inte blev advokat. Sånna där klackar skulle jag aldrig klara av, och så bära på en sån där tung väska dessutom. Här trodde man att jobb i vården var dåligt för ryggen.

Väl hemma har jag fortfarande energi över till matlagning så det blir inte korv och nudlar som så ofta en onsdag, utan lax i foliepaket med sparris, potatis och hollandaisessås. Sedan ett par kakor, en kopp te och såpor på TV. Härliga hemmafruliv.

Skottdagen

Den extra, och sista dagen i februari är här och nu är det vår på riktigt. November-februari är de värsta månaderna tycker jag och nu är det bara en hel hop trevliga månader som väntar. Våren är min favoritårstid och den engelska våren med all blomsterprakt slår det mesta. Sommaren är inte lika vacker som den svenska, men då kommer jag besöka Östersjön och få det bästa av Sverige. Det är mycket att se fram emot!

De första nästan genomskinliga ljusgröna nya bladen är bland det vackraste jag vet, och jag väntar med spänning på den magnifika magnolian. Kanske blir det i mars varmt nog en eftermiddag för en pint i trädgården på Francis Newton. Vinterkappan är redan undanhängd och vårstädning på gång.

En liten tillbakablick på februari blir det ändå - en lång månad för att vara kort i år! Den startade med vackert väder, överraskade med plötslig snö och minusgrader så all körsbärsblom föll på marken och avslutades med vårvärme och mängder av snödroppar.

Storstädning

Idag har jag putsat och fejat tills jag blev alldeles utmattad. Badrummet sparar jag tills imorgon, men en massa tråkiga och krångliga jobb är avklarade - rent bakom spisen, kylen skurad, fönstren tävttade, alla extra trånga skrymseln dammade och vinterkläder och kängor undanplockade. När allt var färdigt tog jag ett par kort, tallbarsdoftande rengöringsdoft får man tänka sej, och den särskilda doften när alla rum är vädrade och luktar nytvättad bomull. Jag har inte arrangerat några stilleben som i inredningstidningarna, inte med flit iallafall, men är nöjd ändå.

Gårdagens inköp -ljusstaken

Ett lång bad, sen krypa ner i nystrukna rena lakan, det slår det mesta!

Blått en dag

Det är så blått, det är så väldigt blått, den starkaste blåa färgen sen i somras. Det är ett tecken på vår, om något! Inte bara himlen är blå, utan även en stor del av de första vårblommorna.

Gårdagen avslutades på samma blåa tema med senaste Smurf-filmen som jag tyckte barnsligt mycket om.

Tacksamhet

Första riktiga dagen på semestern efter en ledig helg. Det var fantastiskt skönt att kunna njuta av en helg utan att känna att man ska klämma in allt från dammsugning till motion, sovmorgon, socialt liv, strykning av nästa veckas kläder och romantik på två ynka dagar. På lördagen kom Sverigebesök från studietiden vilket var roligt och lite nostalgiskt. Igår var det soligt och fint och jag satt på balkongen insvept i en filt och läste om allt jag behövde veta inför Victorias förlossning (precis så stod det, detta behov var inte alls ifrågasatt utan självklart där bara, som när man behöver veta hur man gör när placerar pensionspengar eller så) i en gammal damtidining jag inte hunnit med. På söndagskvällen skippade jag min vanliga tvätt- och strykning-rutin och bara drällde i soffan med Dancing on Ice och Despereate Housewives. Detta var mer välgörande än vilken exotisk kryssning som helst. Drällande och läsande av totalt oviktig information.

Idag var jag uppe tidigt och gick en solig morgonpromenad innan duggregnet satte in. Då tog jag bussen till stan. När jag gick av samtidigt som en liten tant så vände hon sej till busschauffören och sa "God bless you!" och "Drive carefully now!" och han log mycket vänligt och tackade. Liksom för sej själv sa hon en liten bön som tack att hon ännu en morgon haft en säker resa genom stan. Jag tyckte det var fint, detta att vara tacksam för varenda liten bussresa. När man tänker efter på allt som händer omkring en så är det kanske inte så lite, att få åka säkert med en snäll busschaufför i morgontrafiken.

Jag gick och klippte mej och åt en lång lunch på ett tantkafe omringad av en massa tanter som verkligen på riktigt lät som en hönsgård, men det var rätt gulligt ändå. Sen gick jag på museum och i några affärer, köpte en ny ljusstake och en massa ljus. Efter allt detta lugn och tankeverksamhet tittar jag nu på Judge Judy och lagar lammstek och känner stor tacksamhet för att jag inte hastade iväg nånstans. Imorgon ska jag ha en städdag - för att jag vill, inte för att jag måste.

Följetongen Palmen

Den egensinniga palmen i mitt sovrumsfönster ser nu ut på detta vis:

Blommorna doftar starkt och sött men så fort de slagit ut torkar de ihop och ramlar av. Jag är helt inne på iden att de är frö till frukt, liknar de inte citrusblommor lite grand? Men underligt att de sitter i klasar så här. To be continued ...

Kanske nästa vecka?

Ljusets intåg

Solen är tillbaka och det starka ljuset. Det är så övertygande att jag blir förvånad när det fortfarande blir mörkt vid 18-tiden, särskilt när temperaturen stigit till runt tolv grader. Det hör liksom inte ihop riktigt. Men härligt är det! Det är som att ett stort ok av dragiga fönster, leriga skor och mörka mornar har lyfts från Sheffields axlar, och alla människor ler igen.

Idag är det vår!

Varmt, soligt och fågelkvitter. Påskliljor på väg att slå ut. Hela fält av skira snödroppar. Det är vår!

Kameran dog så jag hann inte zooma in den lilla pippin. Synd, för den var tam och poserade gärna.

Påskliljor nästan redo att slå ut.

Livet enligt inredningstidningar

På sista tiden har jag läst en massa inredningstidningar som mamma skickat från Sverige. Det finns vissa saker som återkommer i dem allihop vilket jag finner mycket underhållande.

När en familj äter frukost vid sina stora breda pysselvänliga köksbord, alltid i något tjockt och gediget träslag så att man kan banka kött på det om man vill, så är förstås alla glada, men detta är inte min huvudsakliga iakttagelse, utan den är den totala avsaknaden av mjölkpaket. Nej, inredningstidningsfamiljer häller upp mjölken i kurviga tillbringare och har färska bär till den hemmagjorda muslin i små trevliga skålar bredvid. Aldrig någonsin i hela mitt liv har jag hällt upp mjölk i en tillbringare, möjligen i en liten mjölkkanna till kaffet, och jag har svårt att tänka mej att jag skulle börja med detta när jag har två barn i förskoleåldern.

Ganska många reportage handlar om helt och hållet kritvita hem. Inte bara väggar och golv utan alla möbler, filtar, dukar, gardiner, duschdraperier, husgeråd, mattor - allt är vitt. Att vilja bo i en sån här klinisk mentalsjukhus-inspirerad miljö måste väl ändå vara något odiagnostiserat syndrom.

Alla människor handlar på loppis och gör om möblerna till personliga skapleser som ofta blir rent outhärdligt fula men beskrivs "ha charm" och vara "härligt excentriska" i reportagen. Det absolut värsta exemplet var en karl som gjort en fåtölj av en kundvagn han hittat i ån. Frun kvittrade förtjust att det är så härligt att leva med en sådan man, aldrig vet man vad han hittar på! Se, det hade inte riktigt varit min reaktion. Om maken hade kommit hem med en äcklig kundvagn och insisterat på att ha den som fåtölj i vardagsrummet, då blevo vi särbos omgående.

Det antas att alla människor bor väldigt stort, vilket är intresant när de flesta människor på ställen där folk orkar bry sej om saker som att måla hela hemmet kritvitt tenderar att bo i pytte-ettor. I dessa imaginära stora lägenheter finns det gott om plats att ha flera vitrinskåp, och i dessa skåp stuvar man inte in all skit som man inte vill ska synas, nej, i dessa vitrinskåp arrangerar man stilleben på hyllorna och lämnar dörren på glänt.

I alla tidningarna finns det inte en enda tom trappa. Nej, i trappan ska man han blockljus på varje sida och i mitten nån stor blomma som familjen liksom bara svävar över när de springer till jobb och dagis.

Slutligen, företaget Severin är med i varenda tidning och deras bilder är så helt underbart galna - människorna som använder deras produkter blir liksom helt vilda av glädje. Såhär roligt är det att laga mat tillsammans:

Klicka här för att se så vansinnigt roligt det är att dricka kaffe. Och förstås, det är hejdlöst kul att äta frukost:

Bilder från www.severin.com. I love how you view the world!

Februariblommor

Ett litet potpurri av blomster som infångats denna månad.