Tuffa tider

Jag skramlar hem på spårvagnen nästan i medvetslöst skick efter en vecka så hysteriskt späckad, kaotisk och stressfylld att den kunde tagit knäcken på Anna Anka. I huvudet yr alla de saker jag borde ha gjort och som måste kommas ihåg till på måndag. Bredvid mej sätter sej två 18åringar påväg till Meadowhall efter skolan. I 30 minuter talar de enbart om vad de ska göra i Meadowhall och i vilken ordning de ska gå i affärerna (först Primark, sen Top Shop och HM sen paus för middag sen den södra delen av Meadowhall). Det får mej att tänka på när man var liten och planerade i vilken ordning man skulle åka karusellerna på Gröna Lund under pendeltågsresan in till stan. Och det var det enda man hade i huvudet just då. Tänk om en sådan halvtimme kunde komma tillbaka nu?