lördag 16 februari 2013

Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter

Dagen idag gick inte som planerat på grund av oplanerat jobb. På spårvagnen hem somnade jag, jag var så ofantligt trött. Sen gick jag av i stan och köpte ett par ofantligt piffiga chockrosa vårskor. Åt middag på ett pensionärsställe - kålrot och kättfärspaj på brittiskt vis, alltså köttfärs med massa brun sås och ovanpå ett sorts smuldegstäcke med massor av smör. Det var gott. Något sådant hade jag aldrig ätit under mina första år här. Det intygades också att köttfärsen var brittisk och inte fransk och att tanten hade gjort pajen själv. 5 food hygiene stars hade stället också. Det har gjorts mycket kontroller på sistone och ganska många snabbmatsställen har stängts. Däremot har väldigt många pubar fått högsta beröm.

Nu har maken gjort kaffe och jag känner mej som en människa igen. Om det går att titta från Sverige rekommenderar jag serien "The Golden Age of the Album". Vilket fantastiskt land England är när det gäller musik, man glömmer nästan bort det för att det är så självklart att man inte tänker på det. Programmet om Beatles Please Please Me med nya inspelningar med otroligt begåvade nutida artister var ett energipiller. Lyssna bara på denna version av Twist and Shout:



Den söta låten Chains fick en ny dimension med detta band tycker jag:



Jag har alltid gillat de senare mer experimentiella albumen men Please Please Me är överraskande bra, det här programmet fick mej att se det i ett nytt ljus.

Kålrot, Beatles och shopping. Inte så dumt ändå.


2 kommentarer:

Monica sa...

Vad bra hon var, far din som du ärvt dina musiköron från är imponerad, han kom till datorn och lyssnade:-).
Och Beatles själva, tänker på Liverpool, vad fint det är där!
Och skönt du är hemma nu, maken får natta dig snart käraste.

Steel City Anna sa...

Det var ett väldigt bra program och versionen av twist and Shout allra bäst. Går mycket bra dokumentärer här om man har tid att titta nån gång :)