Jag blev glatt overraskad av kvaliteen pa kvallens stand up. 3 duktiga komiker, vissa mer slipade och kanda an andra, lyckades skapa riktig god stamning och manga glada skratt. Manga plumpa skamt, men jag ar inte den som ar den. Jag fick ocksa en gedigen utbildning i vad man tycker, tankar och skamtar om olika delar av den brittiska befolkningen: 'In Bath we're posh, we have Kentucky Fried Peasant. It's knife and fork licking good'. Eller, 'In Ireland they've got they're own language for everything, except for the word disabled. The Catholic church has shipped them all off to Lourdes and asked them to come back when they can riverdance'. Ja, denna typ av skamt. Som vi skamtar om goa varmlanningar, storiga stockholmare och tystlatna norrlanningar. Kanske inte extremt kul, men utbildande. Ja, sa var det manga roliga andra sorters skamt och naturligtvis horder av ordvitsar och mycket torr och smaelak humor som jag uppskattar. Komikern Andy White var min favorit, han gjorde bland annat en parodi pa fransmannen som ska dubba allting, och sjong titelsignaturen till Flintstones pa franska. Har forgaves forsokt hitta nat youtube klipp med karln. Rolig var aven Noel Britten, nagon slags engelsk intellektualiserad version av Farbror Frej, dock en aning ojamn och lite val mansgrisig stundom, och Jon Richardson, charmig kille med nasal stamma vilket han drev med hejdlost.
Engelsk stand up ar inte i narheten sa grov som den svenska, jag tanker pa till exempel pa Magnus Betner. Det varsta svarordet som hors ar f*ck, och sexskamt ar mer som killar skamtar pa mellanstadiet an nagonting som Robert Gustafsson skulle kunna saga. Det ar liksom fortfarande lite fniss med sex i England, aven for alkoholpaverkade medelalders Northerners. Det ar verkligen en stor kulturell skillnad jamfort med Sverige.
Kolla in Jon Richardson-lanken, mycket skamt om Bristol :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar