Vilket år det har varit hittills. Om jag tänker på allting på en gång så ramlar jag nästan omkull av tyngden. Det är mycket kvar att ta itu med, praktiskt, fysiskt, psykologiskt och emotionellt. Det är så stressigt och så mycket som ska göras men efter sommaren börjar nu små oaser av tid dyka upp. Då kommer nästan alltid tårar. Som från ingenstans. Liksom lagrade tills de får minsta utrymme. Men det är skönt att låta lite känslor pysa ut ibland. Vara ensam och bara låta dem komma och gå. Jag lyssnar på ABBA och min barndoms kyrkliga sånger, och finner ungefär lika mycket tröst i båda.
14 kommentarer:
Ett ofattbart år! Det har varit rent hemskt och så komplicerat så att det inte går att prata om det eller försöka förklara. Det går liksom inte. Och vi står upprätta och du orkar, ofattbart är det med styrkan, är ett under i sig.
Åååå, nu ska jag lyssna till båda.
Den övre hörde jag hur många gånger som helst i pingstkyrkan och mamma brukade sjunga den när hon stod i köket och diskade.
En varm hälsning härifrån, susar iväg till Sheffield!
Elisabet: tack :) tycker att det är en så fin text till alla skuggorna ... Artur Eriksson sjunger den också fantastiskt fint.
Mamma: en liten ängel har kanske varit med och hjälpt på ett hörn :)
Åh, vad jag känner igen det där! Man går och går för att man måste, men minsta lilla paus och tanke eller ett "hur mår du?" blir för mycket på nåt vis och då kommer tårarna och det är så skönt, för annars skulle man bli galen på riktigt av all press och stress och allt som man måste fixa och orka med!
Bästa hälsningar kommer till dig!
Vad tråkigt att höra att ni har det så.
Kan bara hoppas att det blir bättre.
Styrkekramar! Musik är bra.
Den där Samuelsons känner jag till, vi hade skivan hemma. (jepp, jag är uppväst i smålands Jerusalem...) och ABBAs breakup-songs är de bästa av alla ABBA-låtar!
Ruta Ett: precis. Det liksom väller över. Och ofta piper jag fram ett 'bara bra' men så fort någon petar lite mer på en så spricker man som en ballong :) ogillar att vara så liksom oberäknelig, men det går förhoppningsvis över :)
Lena: tack. Husförsäljningar kräver ju som du vet i detta land nerver av stål, och skilsmässor är medeltida krångliga de med. Ett steg i taget helt enkelt.
Eastcoastmum: roligt, Samuelssons LPs gick varma hemma :) tycker också bäst om ABBAs breakup-låtar. Något hoppfullt med så fina melodier till sådana svarta texter.
Anna, jag känner verkligen med dig. Kan egentligen bara endast ana mig till en susning av vad du gått igenom.
Har ju min grannfru som gått igenom en skärseld, och jag vet ju hur hon mår. Precis som du börjar hon hoppa från ö till ö av lugn nu, öarna blir allt fler. Hon börjar långsamt fatta och landa.
Säkert samma i ditt liv.
Andliga sånger kan jag bara ett par få, men fint, fint att de ger dig styrka.
ABBA är bara så världsbäst, inget mer behöver sägas :-)
Skickar stora, stora kramar!!!
Annika: tack :) så är det verkligen, med öarna :)
Ibland kommer allt på en gång och på något sätt tar man sig igenom det också.
Förstår hur du känner dig.
Låter fint att musiken ger dig stöd och tröst.
Kramar till dig!
Anne-Marie: så är det, det går för att det måste gå.
Skicka en kommentar