torsdag 5 oktober 2017

Höstmorgon

Kyliga vindar genom ett fönster, regnet smattrar mot ett annat. Jag går upp tidigt, tänder ljus och fixar med en blombukett, och en doft av hembakade chokladkakor fyller rummet. Det gör det lite mindre motigt att sen gå ut i höstrusket! Hur gör ni för att piffa upp humöret?






11 kommentarer:

Anonym sa...

Ranunkel är så fina!

Jag har inget att komma med. Tycker att mörkt på morgonen är väldigt motigt lust nu. Vet ju att länge fram i december har jag vant mig och kan stiga upp halv sex utan problem. Men nu, nu tycker kroppen att innan det blir ljust är det natt. Och tio i sju är ju inte precis natt...

Annika sa...

Det låter väldigt mysigt i mina öron. Vi har inte haft regn sen ... ja jag vet inte.
Gillar grårusk.
Jag är rätt bra på att fixa mys, precis som du och din fina mor är. Tänder ljus, mysbelysning, ser till att ha saker jag gillar omkring mig. Sådant.
Doftljus ser jag att du har, tycker de ger så mkt mysfaktor under hösten.

Steel City Anna sa...

annannan: ja, usch. Jag vänjer mej inte heller, det blir bara motigare och tröttare ända tills våren kommer.

Steel City Anna sa...

annannan: ja, usch. Jag vänjer mej inte heller, det blir bara motigare och tröttare ända tills våren kommer.

Steel City Anna sa...

Annika: ja, utan uppiffandet skulle jag bli knäpp tror jag. Och när julen kommer blir det extra mysigt.

Monica sa...

Blommor och choklad piggar upp:-) och att vila ögonen på något vackert, lite mer färg nu denna tid känns bra och tända ljus. Och ibland att bara gå igenom en galleria, ja kan vara Ikea också och glo på allt, särskilt om de byggt upp miljöer och små hus/lgh som på Ikea, blir väldigt uppiggad och så musik, händer att jag dansar också, haha.

Annars det här gråmörkret är hemskt och så isiga vattenhinkar som hälls över en, fast då blir jag glad när jag tänker på värmen i mitt hem. Blev lite uppiggad av nya grannen också, nästan tänkt ringa soc:-) för ungen skriker något så hemskt, nu såg jag dem ute, barnet snart 2 år var något otroligt stark i protester, något i hästväg, bråkade om allt och det är sånt vi hört, vrålskriker när hon skulle gå ett steg och kastade sig på marken, de ställde henne upp, hon satte sig och precis i vad som helst och gör lika bara de ska försöka ta på henne kläder, varje klädesplagg och i allt annat också. Nu blev jag road på något sätt, av all kraft i en liten människa och hur hon kan styra, tror att hon lever ut allt nu och blir toppen sen. Det är min syn på barnpsykologi:-) och har en hel del kreativt för sig också hör vi från balkongen, inte alltid skrikande men enorma röstresurser har hon:-). Kan ju vara en protest mot deras enorma renovering också:-). Som tur är sover hon gott om nätterna:-)

Anne-Marie sa...

Låter som om din morgon blev riktigt mysig. :)
Jag vet inte om jag är så bra på mys. Tycker att dagen är rätt bra trots allt.
De där rädisorna såg underbara ut. Antar att de smakade riktigt gott.

Elisabet. sa...

Blommor ...., ååå, det betyder så mycket! Och nu finns snart inga vilda, då plockar jag in kvistar som ännu är gröna. Ju äldre jag blir, desto värre är det med mörkret. Att det blir kyligare spelar ingen roll, men det här med mörka morgnar och svarta kvällar.

Steel City Anna sa...

Mamma: påminner om nån kanske, den ungen ;)

Steel City Anna sa...

Anne-Marie: rädisorna var jättegoda. Jag kan äta dem som godis :) ni får kanske inte lika mörkt heller? Vi har några timmar mer ljus än i Sverige (Stockholm jämför jag med då) men ändå himla mkt mörker tycker jag.

Steel City Anna sa...

Elisabet: jag håller med, både om blommorna och om att det blir svårare med mörkret.