lördag 18 juli 2015

Om sommaren sköna

Idag njöt jag både av ledighet och vackert väder efter jobb många dagar i sträck (tio) - det är nästan som förr i tiden, men bara nästan. Jag såg verkligen svalor som flyger, sådär som i Idas visa, och det var doft av nyslaget hö, en traktor som brummade i bakgrunden, sol, vind och vatten. När jag blev trött på det var det bara att ta bussen in till stan och shoppa lite ... Stor marknad där idag, köpte en gigantisk tysk kolgrillad korv och pratade med korvgubben, som mycket riktigt hade varit vid Sergels Torg i juni. Världen är liten, och just idag, just nu, just här, himla härlig. Om sommaren sköna är en fin låt, som jag gick och nynnade på, inte kanske just precis som Malena:



Jag älskar att man kan åka buss i en kvart från en myllrande storstad och när man går av har folk kor vid huset





Vid en pub i stadens absoluta utkant var det stor fest idag!


En så fin hare som kom galopperande emot mej, fick syn på mej, stannade och poserade såhär i kanske en halv sekund.
Milda färger

7 kommentarer:

Monica sa...

Härligt att du efter 10 dagars jobb tar vara på den elfte dagen så här. Den vore ju så lätt att vila bort men det ger ny energi att rensa huvudet och göra något helt annat, men då måste man bestämma det. Det är du suverän på, att ta vara på dagarna. Så fint att från storstaden en bit bort så är du i en idyll som påminner mig mycket om min barndom. Det är det härliga, att det gamla och nya lever så aktuellt sida vid sida. Fina foton!

Steel City Anna sa...

Mamma: vila orkar jag inte förrän efter någon mer ledig dag :) gillar att ånga på med nåt roligt, blir det jobb igen behöver jag inte börja om liksom, men nu är jag ju ledig igen så nu kan jag ta det lugnt :) det står ju att folk behöver flera veckor för att komma ner i varv men eftersom jag sällan är ledig mer än två dagar i rad och under många år inte var det heller, räcker det men en eller en halv dag :) tror hjärnan kan öva upp det där. Det viktiga är att man får vila, inte hur länge.

Monica sa...

Ja och så har folk väldigt olika hjärnor, haha, när både GPSen, glittercellerna och de andra neuronen samarbetar blir det väldigt bra:-). Jag förstod aldrig det där om den långa ledigheten när jag var småbarnsförälder, tyckte också att en vecka var toppen och ställde om mig till det och så for vi iväg någonstans och gjorde något helt annat, det tror jag är väldigt bra, på måndagen när jag stod där i stressen igen så visste jag att sen kan jag ta en vecka till och en till o s v. Kollegorna kom tillbaka efter fem veckor helt utschasade av flera veckors umgänge med en ansträngande släkt, sura och trötta och ingen arbetsglädje. Men t o m arbetspsykologer kom och pratade om hur viktigt det var att vara borta från jobbet länge och ha en låååång nedvarvningsperiod. Men sen hade de ju inget att se framemot. Men som sagt tror våra hjärnor är viktigast och hur de fungerar och det är olika hur vi kan anpassa oss och se sammanhang. Vilken insikt man har. Och vad man påverkar själv. Kan vi det så fungerar saker och ting så mycket bättre. Tänkte på vår gäst igår herr T som varit ledig i två veckor men byggt om en del på huset då och arbetar nu igen innan han tar ett par veckor till, han såg ut som rena Bay Watch-killen trots åska, monsunregn och hagel men hade tagit tillvara på solstunderna också och varit i naturen, var nu utvilad och glad. Far din som hade sommarlov som lärare hade förr, han blev bara seg av den långa tiden, är mer alert nu med semestertjänst fast han är dubbelt så gammal:-)

Steel City Anna sa...

Tror inte varken hjärnorna eller vi är byggda för att gå och sega för länge. Kunde man inte göra ens hundra år tillbaka i tiden, och längre tillbaka än så blev man väl i så fall uppäten av nåt farligt djur :)

Monica sa...

Är så sant, det har blivit en felaktig rörelse detta med mycket sysslolöshet, huvudsaken att göra något meningsfullt och orkar inte folk med sina jobb skulle det vara väldigt bra om det fanns fler möjligheter att byta inriktning och göra något annat, ja vad som helst, istället för att vara sjukskrivna. Gäller "friska" inte cancerpatienter som tvingas arbeta när de då behöver kroppsvila för att ha möjlighet att tillfriskna, men de måste arbeta.

Anne-Marie sa...

Härligt att kunna ta det litet lugnt efter en intesiv arbetsperiod.
Vad jobbar du med eftersom du arbetar så många dagar i sträck? Om man nu får vara litet nyfiken. :)

Steel City Anna sa...

Anne-Marie: Jag jobbar i om vården och som lärare. Det tar aldrig slut! Men mycket mer "normal" arbetsbörda nu än för några år sen.