Festival i Sheffield!

Visst är det trevligt att gå ut ibland på fredagen efter jobbet men nästan ännu bättre är det att somna tidigt och vakna pigg och utvilad vid nio-tiden en lördagsmorgon, dricka två koppar kaffe, titta på ett gammalt Vänner-avsnitt, äta rostat bröd med tomater och vattna blommorna på balkongen. När klockan slår elva har jag även hunnit tona håret, måla naglarna och tagit ett bad med lavendelolja, klätt på mej mina mest okontorska kläder och bestämt mej för att gå ut på stan. Steel City's vattenstålbollar som i stort sett alltid har en begeistrad unge i närheten

Sheffield är alldeles sprudlande och pulserande idag - det är både stor internationell marknad, säsongsrea och festivalen Tramlines. Det är hur mycket folk som helst men hög, trevlig och artig stämning och en blandning av folk i alla åldrar.

Scenen vid Barker's Pool

Taget från parkeringen bakom parken där jag gömmer mej för att hämta andan bland alla människor. De som har lägenheter mot balkongen kan se scenen hemifrån, vi har vår in mot gården.

Jag börjar med att kila in på Argos och köpa en bröllopsdagspresent till min man. Han har redan fått den fast det egentligen inte är dags förrän imorgon. Jag fick min guldmedaljong förra helgen för min man är inte särskilt bra på att hålla sej när det gäller presenter. Champagne ska det bli vid tolvslaget iallafall.
Sen blir jag oändligt lockad att köpa en gigantisk bakad potatis från den gamla hederliga potatismannen på the Moor men tänker att det är en ganska stor chans att de tyska korvgubbarna är på plats igen på marknaden - och när jag ser det här ståndet blir jag mycket lycklig. När jag beställer en kryddig bratwurst undrar korvgubben om jag inte ska köpa två - du kommer snart tillbaka annars säger han och blinkar. Det är inte första gången jag köper korv här. Jag knallar vidare nerför Fargate till det franska ståndet som säljer kakor och enorma chokladbakelser och köper chili- och ingefärskakor och korint- och smörkakor. Sen upptäcker jag till min stora förtjusning att den ryska killen som säljer babushkas är tillbaka igen - han ler med hela ansiktet och slår noga, noga in de två säkerhetsnålarna jag valt och säger även han, att snart är du nog tillbaka igen.

Till middagen ikväll tänkte jag ha nånting speciellt. Jag går in på Marks & Spencers och köper färsk pasta och räkor och ett par ostar, och kollar sen på tårtorna om det kan finnas nån som kan passa på en bröllopsdag men det är fullt av födelsedagstårtor och fotbollstårtor och tårtor formade som fjärilar och tusenfotingar och igelkottar och en mamma börjar prata med mej om allt möjligt och hennes pappa har haft en stroke säger hon men börjar återhämta sej och han vill ha whisky har han sagt men det vågar hon inte köpa. Jag kan ju inte gärna komma med en sån här tusenfotingstårta heller säger hon och vi skrattar lite åt detta och jag tipsar henne om det franska ståndet på marknaden som har goda bakelser och tarte with strawberries & cream och hon säger att det är ju en bra ide och kilar dit.

Själv köper jag fin mascarpone, jordgubbar, blåbär, hallon och fånigt dyra körsbär istället för tårta. Kassörskan ler och säger 'jasså här har vi nån med exklusiv smak' och jag säger att det inte är varje dag jag handlar sånt här, att det är min bröllopsdag. Och hon blir så förtjust och undrar hur länge vi har varit gifta och hon tycker det är ofantligt gulligt av mej att köpa dom där dyra körsbären till min man, och hon säger att hon själv har varit gift i 33 år och inte brukar köpa nånting särskilt men gärna skulle vilja ha en medalj för att ha stått ut så länge, och så skrattar hon kluckigt och tanten bakom skrattar lite också och hennes gubbe ser ut sådär som gubbar ser ut när kvinnor pratar och gör så att allting tar längre tid. Come back again my love säger hon och hon skrattar fortfarande när jag går åt sitt skämt med medaljen.Rainier Cherries

Sen kan jag bara inte låta bli att kika lite hos mannen som säljer en otrolig mängd sjalar, särskilt inte som han erbjuder två för fem pund. Jag köper en lila och en svart och tänker att nu har jag snart sjalar för en hel affär, men det kan inte hjälpas. Jag går en runda på H&M och låtsas att jag är i Stockholm, glider förbi reaskyltarna och ser inget särskilt jag vill ha, går istället in i bokaffären, dricker kaffe och lemonad och läser As I Walked Out One Evening av Auden i en hel timme.Peace Gardens

Tänker att det är dags att gå hemåt, min gata Division Street är en enda lång kö in till den största delen av festivalområdet men jag lyckas tränga mej in i blomsteraffären som gjorde min brudbukett för tre år sen. Damen därinne blir glad och säger att jag är dagens första kund, det är ingen som tänker på blommor i festivalyran. Jag säger att jag bara vill ha en enda röd ros och hon slår in den noggrant och frågar vad som händer därute.Jag får tränga mej in i min egen port och de ridande poliserna som vaktar ingången till Devonshire Green ler mot mej och min ros och säger 'är det ingenting för dej, det här med att trängas i hög musik'. Och jag tänker att nej, det är det verkligen inte, jag är mycket nöjd med min dag och har ingen längtan alls ut till de överfulla barerna och basgångarna och karusellerna. Jag funderar över min ålder och tänker att den nog är nånting mellan 4 och 74.

Trängas - nej tack.