Alton Towers

En rolig och sällsam dag. Bara detta att åka bil, det gör jag nästan aldrig numera. Åka på utflykt. Man tänker så särskilt bra i baksätet på en bil på kvällen. Det får mej att minnas alla gånger jag och mina föräldrar åkte hem från mormor med många olika intryck, ofta nya. När man sitter och tänker på saker och ting som ställts på sin spets, på livet som pockar men fylls av så mycket praktiskt men så plötsligt får man ett andhål när man bara kan åka med och vänta och fundera. Nattbussar har samma inverkan på mej. De allra viktigaste besluten i mitt stockholmsliv har jag tagit på nattbussar, över broarna och ljusen som glimmrar i företagslogotyper tidig kylig morgon och förstärker känslan av det man nyss upplevt. Den känslan har jag verkligen inte haft på länge. Att bara släppa taget och åka med, så var det idag. Och det är nånting verkligt tjusande med det. Aldrig trodde jag att jag skulle ge mej i kast att åka så många hejdlöst g-kraftiga bergochdalbanor, särskilt sen det var tio år sen sist. Men det var på många sätt så enkelt. Enklare.Tänk sådana insikter får mej verkligen att känna utveckling, eller bakveckling eller kanske ur-veckling, för precis sådär lätt var det när man var barn att bara prova och köra.

Alton Towers var så stort att mina Gröna-Lund och Lisebergbesök bara liksom kröp ihop och sorgset viskade - räkna inte med våra erfarenheter, här tänker vi inte hjälpa dej. Linbanor och tåg transporterade oss över de lika delarna av parken som hade sjöar, golfbanor, skogar, floder och ett stort slott inom sina murar. Den första bergochdalbanan jag provade var en hög och innovativ sak där man hängde under spåren och dinglade med benen och åkte inte bara upp och ner utan loop efter loop och skruv, där man bara kastades runt, runt. Jag åkte maskiner baklänges, i mörker, i vatten, nerför stup och i accelerering från 0-100 km i timmen. Köerna var gigantiska men kortades av något på eftermiddagen. Vi sprang omkring med samma entusiasm som tolv-åringarna. Roligt, var det! Bilderna blev få och inte så bra men en bild på den första bergochdalbanan tog jag iallafall medan jag väntade i kön och undrade vad jag gett mej in på.