Något att minnas

Husköp är sannerligen inte någon lätt sak och tid tar det och nödlösningar och små mirakel krävs. Såhär bodde vi ganska länge i väntan på att advokaterna skulle komma överens om olika papper. I ett litet rum på vinden hos en god vän som försäkrar att det bara var trevligt med vårt sällskap. Det gick också mycket bra alltsammans och jag är ju nästan aldrig hemma ändå (något som det ska bli ändring på nu har jag bestämt men ett projekt i taget). Det är nästan skrämmande också hur mycket saker man har och hur lite man egentligen behöver. En resväska kläder, en toalettväska, laptop, iPad, mediciner och kamera var vad jag hade till hands och inte en tanke hade jag på allt jox vi mödosamt packat in i förrådet vi hyrt. Jo, en gång saknade jag alla mina nagellack. Och kanske lite, lite, saknade jag mina muminmuggar. Men det var det hela. Jag ska försöka att minnas detta.

Maken hade tagit med sej sin gamla leksaksbil och ställt på strategiskt ställe.