Så härligt att vakna och känna sej lite småfrusen för första gången på flera veckor, känna en frisk vind genom fönstret och dra täcket tätare omkring sej. Jag vaknar tidigt men somnar om och sover ända till lunch då en kollega undrar om vi kan äta lunch ihop, så det gör vi, äter lunchfrukost. Går sen en sväng i stan och åker till Graves Park och promenerar i ösregn i skogen och känner mej frisk och pigg och blöt och som om jag har all tid i världen. I väskan surrar iPaden med sommarpratarna Elin Kling och Malik Bendjelloul. Båda bra tycker jag, men Maliks är i en egen klass, en av de absoluta favoriterna iår. Missa inte! Elin pratar varmt om sin far och det är roligt att höra positiva historier om barndomen i motsats till allt annat. Bra musik spelar hon också. Imorgon ska värmen komma tillbaka, 28 grader sol. Jag uppskattade den lilla pausen. Handlar mjölk i den närmaste affären till nya huset, småpratar om Kanarieöarna med kassörskan, och när jag går den branta backen hem till mitt hus, då känner jag att det äntligen har sjunkit in, att här i denna fina stad har jag mej ett hem, och jag passar in, som handen i handsken.
 |
| Tiden, äntligen har jag återfått rodret. |
 |
| Inte en enda människa till är det på cafeet i Graves Park |
 |
| Härlig promenad fast det var regnigt. |
2 kommentarer:
Nu fick jag längtan till Graves Park och till dig förstås:-). Det låter så bra alltsammans och härligt att du kunde sova och längre, det var väl flera år sedan. Här stod jag barbent med klänning och frös också, ovant denna sommar men skönt:-).
Förstod att Malik som du är så duktig att stava efternamnet på var något särskilt, det kände jag på mig, tror jag ska lyssna nu. Och Elin var så bra att lyssna på, uppskattade och uppskattande föräldrar och verkade helt normal:-) förutom lite extra tåga.
Mamma: det är skönt i skogen, nu bor jag väldigt nära den :)
Skicka en kommentar