Jag tittade i efterhand på konserten med Hellström efter Allsång på Skansen. Det var en intressant upplevelse. Jag har aldrig riktigt gillat musiken, tyckt att det mest liksom skramlar. Men att höra andra artister sjunga låtarna fick mej att se dem i nytt ljus. Dessutom var det fantastiskt att se responsen från publiken. De var som om han öppnade alla själar och det bara strålade av känslor. Det var väldigt vackert. Det är som om han har fångat en hel generation i sina texter - visst tonårsskrek och grät flickorna på sedvanligt vis på grund av karlns långa ben och karisma kanske, men de sjöng också med, nästan viskande, i alla texter, oavsett vem som var på scenen. Och folk i alla åldrar hade glansiga ögon.
Oavsett visst skrammel, titta gärna.
Länge sen jag hörde och framförallt såg något så vackert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar