En lång månad

Januari har varit en lång månad men till skillnad från förra året när den släpade sej fram har det gått riktigt fort i år. Det har hänt mycket hela tiden och snön har ju bidragit med en del dramatik i tillvaron. Idag begravs min morbror och även om jag tyvärr inte kan vara med så är mina tankar i Sverige denna dag. Ett slut på januari och på ett liv som ingen hade räknat med.

Vägen hem är mycket lång*

Skymning på hemväg. Världens livsfarligaste trappa. Kom snart, våren!

*Höstvisa som också kan vara en vintervisa.

Vinterland

Gråvita färger för hela slanten. Detta är Rivelin Valley och Stannington.

Körsbärsträd

Stenmurar överallt

Blå timmen

Sagolik stämning uppe på en av Sheffields branta kullar klockan fem en eftermiddag.

Gårdagen i grannskapet

Igår var det hur mycket snö som helst, men redan är det mesta borta. Det är tur jag tog foton för det är nästan så man tror att det inte har hänt.

9 igår morse, vy från mitt fönster

Vårt hus

Som små leksakshus!

En buss fastnar på en brant oplogad smågata och kanar ner. Det gick bra!

Spår i snön

Snöskottning

Så fint!

Botanical Gardens

Det var inte länge sen jag hittade knoppar här! Nu är det andra tider. Både snödroppar, kamelia och julrosor lär dröja.

Ekorre-spår

Magnolian gömmer sej

Söt gubbe!

Mera snö

Igår kom det ändå mera snö. Vid sextiden var det stora torra lurviga snöflingor som la sej i öronen på en. Vid tiotiden snöar det så mycket att det är som en vit ridå när man tittar ut. Jag satt och surade i mitt rum med jourtelefonerna och förberedde mej på en tidig morgon med mycket jobb. Men när jag vaknar är det soligt, och visserligen ringer det hejdlöst non stop i två timmar men jag lyckas få ordning på det mesta och bli fri från ett pass, och uppe och färdig i gryningen är det bara att ge sej ut i solen. Istället för snöflingor får jag nu droppar i öronen för snön smälter i en väldig fart. Det kom trettio centimeter på sina ställen och allt börjar tina i de två plusgrader som råder. Det porlar, droppar och brusar, blandat med ljud av barns förtjusta skrik när de åker kälke. Nu har jag tagit mej in till stan och njutit av the force of nature, utställning i Millenium Galleries. Så fantastiskt det är när man kan få en dag såhär som man inte räknat med, som en gåva.

Vinter på kyrkogården

Ett av mina finaste ställen, den gamla kyrkogården bakom Ecclesall Rd. Gravar från 1700-talet och framåt, några vårdas fortfarande, andra är överväxta med lutande mossiga stenar. I vinterskrud, en särskild stämning. Kontrasten mellan vila, tunga grenar och snötäckta gravar och barn som leker i snön och hundar som springer alldeles yra i snödrivorna. Tunga skyar, glada skratt.

Sharrow Vale

Jag gillar det här området, som ligger nära city men ändå har sin helt egna atmosfär. Vackra hus, riktigt skrultiga hus och pulkaåkning i en enda röra!