måndag 10 oktober 2011

Stör inte i maten!

Den här ekorren mötte jag på en av mina höstpromenader. Han hade flera kompisar men de var lite skeptiska mot mej och satte sej i en buske och åt sina nötter. Men denna, han sträckte lugnt ut sej på trästammen och mumsade på i godan ro. Då och då vände han blicken mot mej och såg lite irriterad ut, ungefär som att säga att det är oartigt att störa i maten. Han lät mej hållas iallafall. Så vansinnigt söta de är. Ekorrar och igelkotte-ungar, det är bland det gulligaste som finns.

En av de skeptiska ekorrarna
Nja, hon kan ju vara farlig, jag springer nog också och gömmer mej ...
Min kompis i klättertagen. Ursöta fossingar har han!
Skakar på huvudet, tycker han att jag är tokig kanske?
Såhär kan man ju hänga och äta, om man vill ...
Skulle det vara så märkvärdigt eller?
Här käkar han på ännu en nöt. Han hängde där en bra stund. Såg skönt ut.

5 kommentarer:

Trillingnöten sa...

Ekorrar är enormt söta! :) Jag älskar dem...fast de i NYC är helt galna...de kan typ attackera. Stora och feta är de också...alla turister som matar på i Central Park :) hahaha

Monica sa...

Så fina bilder du tar, de är väldigt söta och roliga de små filurerna, cool matbordspose:-)

Lena sa...

Vilka härliga bilder!
Jaa, igelkottar och ekorrar är det något särskilt med.

Steel City Anna sa...

Trillingnöten: Den här såg ut som om den skulle kunna tänka sej att bita mej i näsan ... Men det gjorde den inte :)

Lena: Tack, det var ett tacksamt motiv och en samarbetsvilig modell :)

Mamma: Är så fascinerad av hur han kunde hänga i tårna och äta med händerna upp och ner :) Satt länge och tittade på en ekorre som grävde ner nötter i marken, han grävde först noga ett lite hål, sen stoppade han ner nötter med händerna och sen plattade han till noga, precis som vi gör, sist daskade den till alltihopa med svansen så det blev riktigt platt och fint.

Monica sa...

Vad roligt, det har jag aldrig sett men här är de inte så tama, jag får studera dem lite mer hos dig sen:-)