Jag orkar inte tänka på det engelska valet och än mindre skriva om det. Jag får ändå inte rösta (utom i kommunen) och det verkar bli ungefär lika rörigt som i Sverige. Ingen i min bekantskapskrets är särskilt peppad men Sheffield är en traditionellt röd stad, det ser man inte minst på dessa plakat som folk sätter upp vid sina hus. I en del riktigt tjusiga områden är Liberal Democrats stora. Såhär gör man inte i Sverige, väl? Det är väl knappt att familjen vet vad man röstar på ens, eller har det ändrats?
4 kommentarer:
Intressant! Bra att ni får rösta i kommunvalet ändå. Nej här berättar ingen vad de röstar på, politikerna själva kan ju rösta på något helt annat parti än de företräder, de kanske gör så:-). Nej inte ens dem man känner bäst säger något tydligt, bara lite var sympatierna finns men så kan de ju rösta på något annat. Är förbjudet område, det och tro. Däremot kan helt okända (ja som vi inte ens vet namnet på, bara att de finns) komma fram och fråga var vi arbetar och hur länge vi ska arbeta:-), eller en människa jag aldrig sett ville köpa min cykel eftersom hon sett att jag går:-). Nästa gång ska jag fråga vad de röstar på:-)
ni kan sätta upp en flagga på balkongen och så en om det här med lövträden :)
Ja flaggan skulle väl kunna få vara fosterländsk fortfarande, minns att man kände vördnad både när den hissades och halades ned igen när man var barn. Och så tänkte vi att världen skulle ha fred även om fröken i skolan skrämde upp oss stackars småbarn när Kennedy dog. De vuxna tänkte så förstås, det var ju nästan samma avstånd som mellan första och andra världskriget.
Men flaggan var något vackert att se på och så tänker väl alla folk. Vi kan ha både en svensk och engelsk, älskar båda länderna.
Och en rosa:-)
Skicka en kommentar