Den här typen av vägar, med gräs och hjulspår och knölig av stenar, sådana vägar gör någonting med själva själen, man känner sej liksom rotad. I tusentals år var det sådana här vägar man tänkte på när man hörde ordet väg. Inte asfalt och filer och trafikljus. Jag går här och glömmer tid och rum. Ibland är jag en liten flicka på väg till hästhagen hos mormor, ibland är jag på väg till marknaden i Manchester, sådär någongång på 1600-talet. Många fynd från romartiden har hittats i dessa trakter. Det är spännande bara att veta det.
2 kommentarer:
Så vackra att vandra på som människan gjort i tusentals år som du skriver. Föredrar dem framför genomfart Stockholm på väg till landet. Så vackra foton och så fridfullt.
Ja, mysigt här och nära en trevlig pub :)
Skicka en kommentar