måndag 5 augusti 2013

Sista semesterdagen

Rönnbären är nästan röda nu
Lite vemodigt idag, för jag har just kopplat av såpass att jag riktigt börjar njuta av att vara ledig, och så var den borta bara, ja den har ryckts från mej, tiden. Jag har ett par riktigt jobbiga veckor framför mej och ingen riktig energi ännu som kan balansera det. Det är konstigt, men när man är i det jobbiga hela tiden så är det så jobbigt att man inte har tid att märka att det är jobbigt, eller snarare hur jobbigt det faktiskt är. Och nu när jag har märkt det så blir det så jobbigt att det nästan är alldeles övermäktigt. Men en dag i taget, det ska väl gå. Det har varit en fin dag idag, långsam och skön. Jag har tittat på Svt Play hela morgonen, lagat god lunch och middag, handlat och varit på Starbucks med maken och en promenad efteråt. Vi har nog inte umgåtts så här mycket på minst fyra år. Det känns som om den första höstdagen kommit idag. Kallare, friskare luft, mörkret som kommer tidigare och snabbare och är tjockare. Jag tänder ljus och sveper en filt runt mej. Det är så mysigt att vara hemma, inne.

Äntligen har vi hemtelefon - denna är en tidig födelsedagspresent från maken




Städ/förvaringsskåp under trappen, gillar det

Mormors gullviva

2 kommentarer:

Monica sa...

Så fint du/ni ordnar och så skönt att kunna planera och bestämma i sitt egna hem, det är underbart, en frihetskänsla. Den gullvivan minns jag när mamma gjorde, då fick vi inte skaka på bordet:-), en speciell teknik, först flytande färg och sedan liksom "tvättade" hon ur med olika tjocklekar på penslarna sin blomma. Sedan skulle den klara bränning också och ibland förändrades motivet för mycket och då kasserade hon det, för det mesta gick det bra. Ja nu sköter vi om graven så den är så fin, är ett sätt att hedra och det känns bra.

Steel City Anna sa...

Den är väldigt fin tycker jag.