Fly me to the moon

Semestern är slut. Och jag är hemma igen, eller borta eller tillbaka efter två veckor i Sverige. Imorgon är jag tillbaka på kontoret. När jag åkte återigen över samma kullar och dalar som för två veckor sen så kändes det som att jag hade varit borta i en hel evighet. Å andra sidan inte - jag gick husesyn och vattnade slokande blommor men annars var allt sej likt. Fast i England har hägg och syren slagit ut och det är sådär sprakande sommarillgrönt. Det känns ovant, på något vis. Det är underligt att åka bort för att komma hem. Istället för ett fröjdefullt kviller i hjärtat var där snarare en melankolisk muminsång.

Uppländska ängar svischar förbiSheffieldska ängar passeras
Och däremellan var det himmel ...