Gåvor från Spanien

Makens chef har varit i Spanien och vi fick de här goda kakorna, den roliga osten (som liknar en, ja en tutte helt enkelt. Spansk tutt-ost. Vi har inte vågat smaka på den ännu.) och den fina solfjädern.

 Maken fick också information om hur man blir en deacon, och jag blev överraskad över min stora roll i det hela (the consent and cooperation of his wife is essential):

På en annan sida stod det att man ska be till Gud om råd och stöd för sitt beslut OCH, fråga sin fru. Det fick mej att associera till en förståndshandikappad kille som när någon var lite dum mot honom sa 'akta dej du, annars ringer jag polisen. Eller Anna!'. Det känns likartat, detta att bli jämförd med en auktoritet över sin förmåga. Jag får väl helt enkelt tänka på vad jag säger. Mogen, ha karaktär och god hälsa ska man tydligen också ståta med, some job description that, I tell you! Jag kommer att tänka på den fantastiska filmen Amadeus av Milos Forman där berättaren hör Mozarts musik och känner sej övertygad om att han hör Guds röst, och sedan inser att Guds instrument i så fall är den unge Amadeus, som ligger och tramsar en massa fåniga pruttskämt på golvet, en insikt som gör honom nästan helt och hållet galen. Själv har jag tänkt mycket på att det är en fin kontrast det där. Jag skulle kanske be dem lägga till det i formuläret.