Posten

Man far manga spannande fragor har i England nar man amnar posta ett store brev eller paket, vilket jag gor en hel del. Nu ar jag ju van vid knasigheterna och svarar enligt bestammelserna vad man ska svara sa att allt blir lite enklare. Forra julen dock, lat det sa har:

Kassorska: Har du ett brev i brevet?
Jag: Ja, det kan man saga.
Kassorska (oroligt, redan dar avvek jag fran den forvantade mallen av svar): Hur da menar du?
Jag: ja, alltsa det ar ett kort brev, pa ett vykort.
Kassorskan: Sa det ar en kort i brevet, och inte ett brev?
Jag: Ja, alltsa, det ar ett julkort.
Kassorskan: jaha, sa det ar ett julkort?
Jag: ja, just det. Och sa ar det en julklapp.
(Kon bakom mej vaxer och vaxer)
Kassorskan: Ar det som en lang text, som ett brev pa vykortet?
Jag: Alltsa jag vet inte, jag har val skrivit lite grand, jag klistrade ihop paketet for typ en vecka sen, jag visste inte att det skulle vara av ett sadant intresse!
Kassorskan (utan tillstymmelse till leende): Ja, det ar nya regler nu som vi MASTE folja. Hur langt tror du att det ar da, nagra rader?
Jag: Jag skrev val god jul, har kommer en julklapp etc.
Kassorskan: Ja, vi sager att det ar ett stort brev utan brev i da.
Jag: OK.
*pust!*

Igar gick det mycket enklare, jag sa helt enkelt kackt:
Hej, jag ska skicka alla dom har breven utan brev i till Sverige - och vips, sa var det klart!

Det finns en passage i min alsklingsbok Alice i Underlandet som lyder:

`But I don’t want to go among mad people,’ Alice remarked.

`Oh, you can’t help that,’ said the Cat: `we’re all mad here. I’m mad. You’re mad.’

`How do you know I’m mad?’ said Alice.

`You must be,’ said the Cat, `or you wouldn’t have come here.'

Denna text har givit mej mycket trost i detta land. Lewis Caroll var ju engelsk och det ar inte svart att se hur han fick inspiration, ja kanske just pa posten.

Go Obama! Jag ar sa glad att, for att citera Filip & Fredrik, nan som inte ar 150 ar vann valet.