Utflykt

Idag vaknar jag på ett synnerligen trevligt sätt: En sträv tunga som slickar min hand och ljudligt spinnande. När jag slår upp ögonen möts jag av en oskyldig blick som tycks säga att se där, där vaknade du alldeles av dej själv och här råkar jag sitta och vara en särdeles snäll och ganska hungrig katt. Även sedan hon har fått sin frukost är hon på sitt alla gosigaste humör och det är nästan så jag vill ställa in min utflykt. Men när hon inser att jag ska iväg så går hon istället och hämtar maken, jamar och visar honom att han ska lägga sej i sängen och klia henne på hakan. De verkar båda nöjda med arrangemanget.

Jag åker dubbeldäckare genom Peak District, den är alldeles proppfull av folk från alla möjliga ställen. Så vackert är det, att när vi åker över gränsen mellan Sheffield stad och nationalparken och de första böljande kullarna kan skönjas i horisonten, brinnande purpur av blommande ljung som solens strålar skiner igenom ett mörkblått moln på, då går där ett oooh och ett aaaah genom bussen. Så vackert är det.

Vi åker vidare genom Bakewell och sedan Chatsworth, och det är första gången jag åkt söderut från Chatsworth och ser det från denna nya vinkel, en gyllene juvel är det, inbäddat i lövskog och ängar och åkrar, och där är feta får med bilringar, hästar, ståtliga kronhjortar, rådjur, kor i alla sorters färger - och två stora kossor, en brun och en svartvit, har rymt och lagt sej ned alldeles intill ett trafikljus och glor på oss. En liten flicka med sin mamma ser först korna, och sen den röda dubbeldäckaren full av människor som vinkar till henne, och när hon upptäcker det blir hon så lycklig så att hon inte vet vart hon ska ta vägen, det liksom pyser ut lycka genom öronen på henne, och en farbror bakom mej skrockar så trevligt åt det.

Jag hamnar till slut i Matlock och har en förträfflig dag i solen; äter svarta vinbär med clotted cream, åker tåg som bara består av en enda vagn, klättrar upp på ett berg och vandrar längs floden Derwent. Mer om det senare när jag har fått iordning mina bilder. Nu ska jag ägna lite tid åt min katt och smälta denna lilla utflykt till vad som möjligen är paradiset.

Europas billigaste tågbiljett? 70 pence, vad kan det vara, åtta kronor nånting? Konduktören måste säga priset tre gånger till ett tyskt par som inte tror det är sant. Undrar hur långt man kommer i Sverige tur och retur på åtta kronor?