söndag 3 augusti 2014
To sit and remember
Minnesmonument över första världskriget finns överallt och ännu fler nu såhär hundra år efter dess början. Här hittade jag en fin liten trädgård att sitta och fundera en stund i. Det gjorde jag också. Jag funderade på om alla dessa krig varit helt och hållet förgäves, och att de egentligen hade det bättre på bronsåldern, med bördiga åkrar, rent vatten och fullständig nedkoppling. Det var på samma gång en tröstande och högst deprimerande tanke.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Så vackert de gör och inte glömmer engelsmännen. Och över människan kan man undra.
Mamma: Det var verkligen en väldigt vacker liten trädgård.
Härligt med lavendeln att sitta så, är min dröm:-). Så fint du gjort på bloggen och fåret tittar ut över den fina utsikten precis som vi:-), så fint du fotar!
Ja jag tyckte det var dags att göra om lite :)
Skicka en kommentar